Senaste nytt från KT
  • Prenumerera

    1. Prenumerera på Karlstads Tidningen

    2. Autogiro, 55 kr/mån
      4 mån, 275 kr
      6 mån, 388 kr
      12 mån, 660 kr
    3. Loading ...
  • Månadsarkiv: mars 2011

      Om konsten att få ett jobb

      Latinkunskaperna hos dagens ungdomar är inte så stora och ändå använder de nästan dagligen latin. Jag tänker på curriculum vitae, (eg. levnadslopp) men då i dess förkortade form, CV.
      Förr hette det meritförteckning, idag alltså CV. Hur ska man presentera sitt CV, så att man får jobbet eller åtminstone blir kallad till intervju? Hur personlig ska man vara? Ska man vara ganska formell eller ska man ”facebooka” och skicka med lite bilder, till exempel hur man såg ut som nyfödd?
      Själv fick jag jobbet som kultursekreterare efter en alldeles speciell intervju, där de intervjuande råkade i luven på varandra, sedan en av dem frågat om jag hade partibok. Jag minns att på den tiden, det var 1969 på hösten, gällde det att ha stora visioner om vad man skulle göra om man fick jobbet. Om visionerna skulle kosta kraftiga skattehöjningar, var det bara bevis på att man var tillräckligt visionär för jobbet!
      Som arbetsgivare har jag deltagit i många anställningsintervjuer. Jag har alltid ansett att man utöver de nödvändiga personaladministrativa frågorna också ska kunna samtala kring de existentiella frågorna. Det är ju inte robotar utan medmänniskor man ska anställa. Så här i efterhand skulle jag gärna ha velat följa upp många anställningsintervjuer med dem som inte fick jobbet!
      Jag minns en intervju, som visar på detta problem. Det skulle anställas två nya vaktmästare inför bibliotekshusets öppnande i december 1973. Flera sökande kallades till intervju. En av de sökande hade många bra kvalifikationer, bland annat var han tränare för flera ungdomsfotbollslag.
      Då ställer jag frågan ”Hur kommer det sig att Karlstad aldrig har haft ett riktigt bra fotbollslag?” (Frågan ställdes 1973 men är ju egentligen lika relevant 2011). Intervjuoffret blev helt svarslös, så vi fick fortsätta med en ny fråga. Han fick inte jobbet.
      Fem år senare får han jobbet, när den som först fick det, slutat. Jag hälsar honom nu välkommen och påminner om att vi setts tidigare. Då säger han: ”Det var väl för att jag inte kunde svara på den där fotbollsfrågan, som jag inte fick jobbet förra gången, inte sant?” Jag blev alldeles ställd. ”Du menar väl inte att du gått och tänkt så i flera års tid?” Jo, det hade han.
      Nu kunde jag klara ut att han egentligen blivit offer för en paketlösning, som personalexperten förordade, nämligen att man skulle anställa en mix av den yngste och den äldste sökande, båda givetvis mycket kompetenta och att det inte på något sätt påverkat ärendet att han inte klarat av frågan, som fortfarande egentligen är omöjlig att besvara. ”Varför har Karlstad aldrig haft något fotbollslag av klass?”

      Dags att sänka marginalskatten

      Sverige har världens högsta marginalskatt, det vill säga högst skatt på den sist tjänade hundralappen. Den genomsnittliga marginalskatten i Sverige är 56,6 procent. Detta kan jämföras med genomsnittet i EU som är 37,5 procent.
      En bov i sammanhanget är den så kallade värnskatten. Värnskatt är egentligen en tillfällig skatt för att få in pengar till försvaret i krigstid. I Sverige infördes dock en skatt 1995, som oegentligt gavs namnet värnskatt, fastän det egentligen bara handlade om en extra statlig skatt på höga inkomster. ”Värnskatten” avskaffades 1999, men ersattes av en ny femprocentig statlig inkomstskatt på höga inkomster (som även den kommit att kallas värnskatt.) 2011 är gränsen för att behöva betala denna skatt en månadsinkomst på 46 740 kronor.
      Många människor bekymrar sig föga om denna skatt, eftersom de inte betalar den. Det är för många tilltalande med en skatt som betalas av andra. På samma sätt skulle en skatt på rödhåriga inte i någon större utsträckning bekymra blonda och mörkhåriga. Det betyder dock inte att skatten är riktig.
      För statskassan innebär ”värnskatten” inga stora inkomster. Den inbringar 4,4 miljarder kronor 2011. Detta kan jämföras med att de totala skatteinkomsterna beräknas uppgå till 1540 miljarder. ”Värnskatten” står sålunda endast för 0,3 procent av statens skatteintäkter.
      De skadliga effekterna av denna skatt kan dock befaras vara betydande. Ingen löntagare tycker om att mer än hälften av en extrainkomst dras i skatt. Då kan man välja att avstå från att arbeta, eller också försöker man på andra sätt undandra inkomst från beskattning. Ju högre inkomst man har, desto lättare är det att skatteplanera. I slutändan förlorar staten inkomster på detta sätt. En särskild skatt för att hålla marginalskatten på en hög nivå är därför kontraproduktiv. Skatter ska öka statens inkomster, inte minska dem.
      Varför finns då denna skatt? Ja, för socialdemokraternas del handlar det om att blidka en intern partiopinion. Det låter så bra på partimötena att säga att skatterna ska drabba ”de rika”. De faktiska förhållandena är då av underordnad betydelse.
      Om det kan drabba svenska företagare, så är det enligt traditionell socialdemokrati ännu bättre. Socialdemokraterna vill gärna ha många och stora företag i Sverige, men man har svårare att förlika sig med att detta också innebär att det finns företagare. För socialdemokrater är det inget stort problem att exempelvis Ingvar Kamperad har ansett sig tvingad att flytta till Schweiz på grund av de svenska skattereglerna.
      Av en borgerlig regering skulle man däremot kunna förvänta sig att man inser problemen med de höga marginalskatterna och gör något åt dem. Insikten finns nog, men ingenting görs. Finansminister Anders Borg (m) säger nej till att avskaffa den skadliga extraskatten, och då händer inget.
      Skälet till att moderaterna är så rädda för att avskaffa ”värnskatten” och därmed sänka marginalskatten är taktiskt. Man räknar med att socialdemokraterna skulle göra denna skatt till en stor valfråga och att väljarna skulle ha svårt att förstå motivet till borttagandet av skatten. Moderaterna är noga med att behålla bilden av ”det nya arbetarpartiet”, och då blir de ibland mer socialdemokratiska än socialdemokraterna själva.
      Det enda partiet som propagerar för sänkta marginalskatter är Folkpartiet, men Jan Björklund är här en ropande röst i öknen. Här tydliggörs talesättet att det inte räcker att ha rätt. Man måste få rätt också.
      Om det är valtaktik som ligger bakom regeringen Reinfeldts oförmåga att ta itu med problemet, så är det väl nu man borde agera. Det är ju faktiskt tre och ett halvt år till nästa val.

      Pionjärer på uteservering

      Solen sken och hammarslag hördes i city på tisdagen när flera kaféer och restauranger gjorde iordning uteserveringarna för säsongen.

      Första parkeringarna för elbilar

      Karlstad har fått sina första allmänna parkeringsplatser avsedda för elbilar. De finns alldeles utanför stadshuset på Drottninggatan och där kan man även ladda bilen.

      Matmässan växer så det knakar

      Nästa torsdag är det dags för den femte upplagan av matmässan på Åsfjärdens utbildningscenter i Grums. En mässa som har vuxit snabbt och lockar i år med bland annat kocklandslagets Patrik Fredriksson och Grythyttans egen matguru, Carl Jan Granqvist.

      Anils revyer roade i 43 år

      Vår miniserie om Karlstads teater handlar den här veckan om Alvar ”Anil” Nilsson som i hela 43 år underhöll Karlstadsborna med sina nyårsrevyer. Vi har träffat hans syster, Margit Eklund, som själv var med i 38 av de åren.

      Tjejer ska lockas till skogsindustrin

      Det kom 20 kvinnliga studenter till Tjejkvällen på Skoghalls bruk nyligen. En satsning med syftet att locka fler kvinnor till skogsindustrin.

      Allt fler dricker te

      Te blir allt populärare, var fjärde svensk dricker dagligen en kopp. Och intresset för olika sorter och smaker växer också.
      – Visst är det en ökning. Framför allt är det många som väljer bort kaffe och tar te i stället, säger Monica Ohlsson, delägare i butiken Kardemumma.

      Johan gillar judons allsidiga träning

      Johan Thyrell var bara sex år när en kompis drog med honom för att testa judo. Sedan dess har han varit fast.
      – Det är väldigt kul att både träna och tävla i judo och det har gått ganska bra, säger han.

      Skuldsättningen ökar bland unga kvinnor

      Obetalda skulder ökar dubbelt så mycket hos unga kvinnor än hos unga män, visar färsk statstik från Kronofogden.
      – Det är något vi inte har sett tidigare och gör oss extra oroliga, säger deras förebyggare, Jan Åkerlund.

      Var fjärde drabbas av vårtröttheten

      Efter en lång, mörk, period kommer ljuset plötsligt. Så plötsligt att kroppens hormoner inte hinner anpassa sig och var fjärde svensk drabbas av vårtrötthet. Men det finns sätt att motverka detta, säger Eva Skog på Clarahälsan i Karlstad.

      Skolelever nöjda med bussen

      De tar bussen till skolan varje dag och tillbringar flera timmar på bussen varje vecka.
      Oftast tycker de att det fungerar bra och kan vara ganska skönt att åka buss, men på vintern är det inte så roligt när den är försenad.

      Hur får man bilister att ta bussen i stället?

      Hur får man bilister att åka kollektivt? Den frågan ställer sig forskare på Karlstads universitet. Genom en omfattande studie har de kommit fram till att bekvämligheten är viktig, men inte kostnaden.

      Populär läxhjälp i Vålberg


      Att få hjälp med läxorna efter skolan har blivit attraktivt bland Vålbergseleverna. I Åstorpsgårdens lugna miljö ställer två pensionerade lärare upp varje måndag.

      Nu är det dags för revansch

      Det som göms i snö kommer som bekant upp i tö. Äntligen börjar solens strålar att smälta snön och på min promenad till jobbet dyker än det ena, än det andra upp. Att det är så mycket skräp och annan skit tror jag beror på att folk inte är så noga med att kasta saker och ting på rätt ställe, när snön hela tiden vräker ner och gömmer det de släpper ifrån sig. Framför allt hundägarna verkar tro att deras älsklingars avföring absorberas av snön och försvinner, men icke! Nu dyker skiten upp med en meters mellanrum och ser ut som den nyss lämnat den oskyldiga hundröven. När man försöker undvika att trampa i rukorna ser man ut som John Cleese i sketchen där han går så otroligt konstigt.
      Jag brukar inte hinna registrera vad som ligger vid vägkanten eftersom jag vanligtvis cyklar. Att jag nu går beror på en motionskampanj vi har på jobbet. Under två månader ska man försöka samla så många steg som möjligt och vi tävlar i lag. När ordet tävling når mitt öra händer följande med mig. PLOPP, PLOPP! Det växer ut horn i pannan på mig och jag går in i tävlingen med hull och hår. För att få ännu mer press på mig har jag utmanat en arbetskamrat, som en tävling i tävlingen. Hon besegrade mig i förra årets kampanj men det var jämnt ända till slutet så nu är det dags för revansch.
      För att förhindra ännu en förnedrande förlust gäller det att fokusera. Cykeln har alltså fått ledigt i två månader, hiss är absolut förbjudet och i kontakter med kolleger undviker man telefon. Det ger mer på stegräknaren om man istället går till dennes kontor. Att benhinnor skriker, ryggen värker och man är stel i hela kroppen är saker som inte får stoppa jakten på fler steg. Nu ska ju en sådan här kampanj förhoppningsvis leda till att vi anställda ska bli friskare och hälso­sammare. Och så är fallet med de allra flesta, men sedan finns ju sådana som jag som kanske tar det ett steg för långt.
      Jag trodde dessutom att min familj vid det här laget klurat ut hur jag fungerar i tävlingssammanhang men möts fortfarande av höjda ögonbryn när jag ska ut på stegjakt. ”Snälla du, kan du inte lugna ner dig lite. Måste du jaga steg precis hela tiden?” Vadå? Det är ju tävling!
      Nu är denna tävling så fiffig att man kan omvandla de flesta aktiviteter till steg. Allt ifrån gympapass av alla de slag till simning och skidåkning. Tyvärr finns inte tv-tittande av hockeyslutspelet med bland alla aktiviteter, men den borde nog det. Pulsen kommer ibland upp i riktigt häftiga höjder.
      Bäst utdelning av alla aktiviteter ger brottning. Tränar man brottning så ger det 130 steg per minut. Jackpott får man dock om man går en brottningsmatch, 300 steg per minut. Hm, någon som har numret till lyftkranen från Sibirien, Aleksandr Karelin?