Senaste nytt från KT
  • Prenumerera

    1. Prenumerera på Karlstads Tidningen

    2. Autogiro, 55 kr/mån
      4 mån, 275 kr
      6 mån, 388 kr
      12 mån, 660 kr
    3. Loading ...
  • Månadsarkiv: februari 2011

      En konsthall? Ja, varför inte?

      Den styrande majoriteten i Karlstads kommun verkar på allvar överväga att skapa en kommunal konsthall. Det är inte alls någon dum tanke, även om det nog snart kommer mothugg, både inom politiken och på insändarsidorna. Satsningar på kultur brukar av någon anledning alltid ifrågasättas, medan det ses som en självklarhet att pengar ska läggas på sportanläggningar.
      Det finns nog snart inte någon sport som inte har en hall i Karlstad. Tingvalla isstadion får väl snart tak, så att både bandyn och skridskoåkningen kan bedrivas inomhus och till och med boule kan numera spelas inomhus. Det torde inte dröja länge förrän företrädare för hästskovarpan begär att få en egen hall för sin verksamhet.
      Därför är förslaget att få till stånd en konsthall intressant. En så stor kommun som Karlstad kan inte bara ägna sig åt idrott. Livet består inte bara av att sparka på en boll. Värmlandsoperan är en av de förnämsta representanterna för den svenska operakonsten, och de gör ett utomordentligt arbete, vilket förstärker Karlstads ”varumärke”. Ändå fick de vänta orimligt länge på en ombyggnad av Karlstads Teater. Om Hamlet hade hållit en fotboll i handen istället för en dödskalle, hade det säkert gått lättare…
      Kommunen har genom åren plöjt ner massor med pengar i nedkörda fritidsanläggningar och idrottsklubbar. Karlstads kommun äger till och med en ridanläggning, även om det är en förening som bedriver verksamheten. Då borde det vara självklart att även kunna lägga pengar på en framåtriktad kulturverksamhet. I kommunens bokföring blir det en kostnad, men egentligen är det en pluspost. Det visar inte minst Värmlandsoperan, som genererar nya resurser till Värmland.
      En konsthall är naturligtvis mer än en byggnad. Det är inte lokalen i sig själv som saknas, utan det innehåll som kan inrymmas där. Den ska inte vara ett museum, för ett sådant finns redan på Sandgrundsudden. En konsthall kan ge möjlighet till utställningar av nutida konst och den kan bli ett forum för nya konstnärer att visa upp sina verk. Rätt använd kan en konsthall även användas i undervisningen i skolorna.
      Kanske kan det gå att få till stånd ett samarbete med de ytterst fåtaliga konstgallerierna i kommunen. En konsthall behöver inte konkurrera med gallerierna, utan tvärtom bli ett komplement och en inspiration för de konstintresserade att besöka gallerierna för att där köpa konst.
      Det hetaste förslaget till lokalisering av en konsthall tycks vara Wermlandsbankens gamla lokaler på Tingvallagatan vid Stora torget. De vackra banklokalerna skulle kunna skapa en vacker inramning till konsten.
      Vad som möjligen förvånar och oroar är att det talas om att kunna kombinera konsthallen med en saluhall. Visst vore det väl roligt om Karlstad kunde få en saluhall igen, men är verkligen gamla Wermlandsbanken den optimala lösningen? Och varför i all världen över huvud taget kombinera en konsthall och en saluhall?
      Ingen från kommunens sida har begärt att det ska säljas falukorv i curlinghallen. Idrottens utövare behöver inte dela sina lokaler med ost- och korvhandlare och fiskbilen står inte parkerad inne i idrottshallarna.
      Så släpp tanken på en kombinerad konst- och saluhall! Både konsthallen och saluhallen är tillräckligt intressanta idéer för att kunna prövas var för sig.

      När jag blev uttagen som statist

      Man ska ju förhoppningsvis lära sig av sina misstag och det gör även jag. Oftast, ska väl tilläggas. Här skulle jag kunna räkna upp hundratals exempel, men jag ska nöja mig med ett som var en för mig oförglömlig upplevelse. Jag hade sett i tidningen att man sökte statister till inspelningen av Gösta Berlings saga och som den teaterapa jag är åkte jag naturligtvis dit.
      Väl på plats fick jag svara på frågor och jag var väl inte helt sanningsenlig i mina svar. Bland annat frågade de om jag kunde dansa wienervals och jag svarade tveklöst ja!
      Tydligen gjorde jag ett gott intryck för jag blev uttagen som kavaljer/festdeltagare.
      Första inspelningen för min del var på en herrgård utanför Persberg. I sminket frågade de om de fick klippa mitt hår i en tidstypisk frisyr. Visst, gör vad ni vill, sa jag. Resultatet blev kort lugg och långt på sidorna, modell Gustav Vasa! När jag kom hem skrek min blivande fru i ren ångest. Som tur var bodde vi då granne med min frisör som räddade både min frisyr och mitt förhållande.
      Väl på plats fick jag sedan en rysk pälsmössa på huvudet så det syntes inte ett enda hårstrå, dessutom blev hela scenen bortklippt!
      Nästa inspelning blev på von Echstedtska gården som i filmen föreställde Majorskans Ekeby. Hur som helst, stor fest var det och vi hade tränats i menuetter och wienervals. Vi var några statister som fick regi av den store Bengt Lagerqvist. ”Ni ska stå på trappan, vara uppspelta och tänk på att detta är årets absoluta höjdpunkt!”
      Att säga en sådan sak till mig var som att sätta en tändsticka till en dunk bensin. Jag var överallt och tjoade och tjimmade. Ville Bengt ha uppspelta personer så skulle han få det!
      ”BRYT! Vi tar om den här scenen, bra feststämning, fortsätt så, men tänk på vad ni säger, ni statister. Tjääänare! Hur ärrä! Man uttryckte sig inte så på den tiden.” Oops! Kände de andras blickar på mig, kanske bäst att tagga ner lite. Andra tagningen fungerade bättre.
      Nästa tagning var när Tommy Berggren springer ut ur huset med Maria Hedborg över axeln och slänger henne i en hästsläde och försvinner i natten. Vi statister blev tillsagda att springa ut på trappan men ABSOLUT INTE nedanför trappan. Klok av tidigare misstag springer jag därför ut på trappan men inte längre. Efter bara några sekunder på trappan springer jag ändå ut på grusplanen, stannar en meter från kameran och skriker till övriga. Skynda er, vi måste efter honom! Efter scenen samlades vi för att höra hur det hade gått och regissören frågade med hög röst ”Vem av statisterna var det som sprang fram till kameran”? Jag hörde de andras fniss och sträckte upp handen och svarade att det var jag. BRA! Det blev mer liv, du räddade scenen. PUH!
      Om ni ser filmen någon gång, håll utkik efter en valsande, stilig yngling i frack och en ruskigt ful frisyr. Han lär sig av misstag, ibland i alla fall!

      Hurra – KT ökar mest!


      Oj, oj, oj! KT är den enda tidningen i länet som ökar upplagan. Ett plus på 500 ex som innebär en uppgång på hela 20,8 procent! KT hamnar på fjärde plats i landet och bland endagarstidningarna på delad förstaplats. Inte konstigt att vi går på små moln.
      Foto: HELENA DAHLGREN

      Fåglar och båtliv tema för park

      Anlägg en temalekpark vid Kroppkärrssjön, föreslog en medborgare. En god idé ansåg Karlstads kommun som redan innan börjat se hur området skulle kunna få ett lyft.

      Det är dyrt att luncha i Karlstad

      Att äta lunch i Karlstad kostar i snitt 76,90 kronor. Det visar ett lunchprisindex för 2010 som restaurangportalen Gastrogate har tagit fram. I Karlstad är det dyrare att luncha jämfört med övriga i landet där snittpriset ligger på 76,30 kronor.

      Karlstads utposter

      Visste du att det är drygt fem mil mellan det nordligaste och sydligaste familjen i Karlstads kommun? Och mer än sju mil skiljer den östligaste och västligaste familjen åt. KT har knackat på i de fyra hus som ligger allra längst bort på de fyra väderstrecken.

      Äntligen sportlov!

      Nästa vecka är det äntligen dags för sportlov. Och runtom i Karlstad ordnas massor med olika aktiviteter – både för den som vill vara ute och sporta och den som hellre njuter av lovet med en bra film.

      Kompromissen blev en lyckträff

      Folkpartiets nye kommunalråd växte upp bland de jämtländska fjällen. När Niklas Wikström och familjen hamnade i Karlstad var det en kompromiss mellan olika viljor. Det visade sig bli en väldigt bra gyllene medelväg, med en speciell närhet till allt.

      Sarah fick mamma och pappa att sluta röka

      Sarah Åkerman nöjde sig inte bara med att hon själv och pojkvännen blivit rökfria.
      – Nu har jag fått mina föräldrar att sluta!

      Bred satsning ska ge rökfriare skola

      Det blev nästan en halvering, från 69 till 37 tobaksanvändare när satsningen ”En rökfri skola” på Hammarögymnasiet summerades. Nu utökas projektet till alla kommunala gymnasieskolor i Karlstad-Hammarö.

      Smala yrken riskerar dö ut

      62 yrken har så få utövare att de riskerar att dö ut. Därför får utbildningarna till exempelvis tunnbindare, stuckatör, patinör, hovslagare och handbokbindare statsbidrag. Vi har mött hovslagarlärlingen Jill Johansson och handbokbindaren Olof A Myrin.

      Foto: Mats Zetterberg

      Haverikommissionen pekar åt fel håll

      Den socialdemokratiska haverikommissionen har kommit med sin slutrapport. Den är en förödande kritik av det egna partiet. Kommissionen pekar på att Socialdemokraterna i valrörelsen hade en ekonomisk politik som saknade stöd, att partiet saknar en trovärdig politik mot arbetslösheten och att man inte heller haft en trovärdig bostadspolitik. Partiet beskrivs som slutet och inåtblickande. Naturligtvis sågar haverikommissionen även det rödgröna samarbetet. Alltfler socialdemokrater har insett att det var ett historiskt misstag att släpa omkring på kommunisten Lars Ohly i valrörelsen.
      Efter en så svidande kritik är det nästan förvånande att kommissionen inte föreslår att det socialdemokratiska partiet läggs ned. Det kan inte vara lätt att restaurera ett sådant kråkslott. ”Ett fynd för den händige” brukar sådana byggnader karaktäriseras som i mäklarnas annonser. Men var ska Socialdemokraterna finna en ledare, som är händig nog att få huset beboeligt igen?
      När nu haverikommissionen ska försöka komma med förslag om hur Socialdemokraterna ska ta sig ur den djupa krisen, så visar det sig att man egentligen ingenting har lärt. Istället för att ha blicken riktad mot framtiden, vänder man sig bakåt. Det vilar ett ”det var bättre förr” över analysen.
      Bland annat talade kommissionens företrädare på presskonferensen om att man nog vill höja skatten. Detta är i sanning klassisk socialdemokratisk politik. Man tror att alla samhällsproblem kan lösas genom att man höjer skatten för låg- och medelinkomsttagarna. (Ja, man vill säkert höja skatten för höginkomsttagarna också, men det är skattehöjningar i de breda inkomstlagren som ger de största effekterna.)
      Men då har man inte förstått något av valresultatet 2010. Svenskarna är nöjda med att de har fått behålla mer av inkomsten i den egna plånboken. De socialdemokratiska väljare som har gått över till de borgerliga, lär inte återvända om budskapet är att det ånyo ska grävas djupa hål i deras börser.
      Haverikommissionen säger sig också vilja se en socialdemokratisk politik, som begränsar möjligheten för företag inom vården och skolan att gå med vinst. Här får man verkligen ta sig för pannan. Ska regering och riksdag besluta om vinstnivån i privata företag? Varför i så fall nöja sig med vård- och skol­företag? Det är väl lika bra att gå vidare och lagstifta om hur stor vinsten får vara i Ikea och Volvo också.
      Socialdemokraterna längtar tillbaka till den tid då man hade runt 45 procent av väljarna bakom sig och partiets regeringsinnehav var en självklarhet. Det är inte så märkligt. Problemet är att man tror att receptet är att återanvända en politik som var gångbar på 1970-talet.
      Men samhället har rört på sig, även om det socialdemokratiska partiet har stått stilla. Sverige behöver lika lite 1970-talspolitik som man skulle behöva 1910-talspolitik.
      För de socialdemokratiska kärntrupperna och den hårda medlemskadern låter det säkert som ljuv musik att höra om klassisk socialdemokratisk politik från anno dazumal. De 25 procent av väljarna som i opinionsundersökningarna säger sig vara social­demokrater blir nöjda. Men inte lockar det väljare från Alliansen eller från Miljöpartiet.
      Den nye partiledaren kommer att ha ett Sisyfosarbete framför sig, om han eller hon ska försöka förnya partiet, samtidigt som de interna kraven är att man ska satsa på det gamla.

      Berlusconi skulle trivas i Karlstad

      Som arbetslös ska man tänka positivt och ta sig i kragen. För ”det är upp till den enskilde individen att skaffa sig ett nytt jobb”, som en chef för en värmländsk arbetsförmedling påpekade i en tv-intervju. ”Den som tror att vi kan fixa ett jobb får det svårt”, upplyste chefen vidare. Vilket pucko! tänkte jag. Det vet väl varenda svensk att några jobb har inte AF förmedlat de senaste 20 åren! Deras uppdrag går numera ut på att upprätta handlingsplaner och hålla koll på att vi arbetslösa sköter oss.
      Några pengar till utbildning, praktikplatser eller starta-eget-bidrag har AF inte heller längre. Eftersom det går så bra för svensk ekonomi nu har regeringen fryst alla medel efter årsskiftet. Logiskt? Nej, inte för mig men så är jag också humanist och inte bildad ekonom som finansminister Anders Borg. De enda som möjligen kan få hjälp är långtidsarbetslösa och andra utsatta grupper. Akademiker som mig har med andra ord inget att hämta hos AF.
      Men precis som man då och då måste ta plats i gynekologstolen för en utelämnande undersökning, är det bara att bita ihop och pallra sig till AF och redogöra för sin plan. Och jag sa som det var till min arbetsförmedlare, förlåt, handlingsplansupprättare: i brist på vettig sysselsättning drar jag på semester till Thailand med familjen några veckor. Arbetslösa behöver som sagt få inspiration och lite ljus i sina liv.

      Premiärministerns kvinnosyn är unken; det fåtal kvinnor som Berlusconi ger viktiga uppdrag är mestadels unga bimbos som han fantiserar om att sätta på (några har han säkert redan satt på). Som jämställdhetsminister har han till exempel utsett Mara Carfagna ,35, före detta nakenmodell, gogodansare och programledare i tv. Hon fick Berlusconi att skämta om att han hade en ”droit de seigneur” (rätt till första natten) med alla parlamentariska oskulder.
      Men man ska inte kasta sten i glashus. Värmland må vara världsbäst i klusterbildning men vi är förmodligen Sverigesämst på jämställdhet. I Karlstad är till exempel 12 av 15 förvaltnings- och bolagsdirektörer män och endast två av sju styrande kommunalråd är kvinnor. Höjdarna i näringslivet bär även de mestadels slips. Kvinnor med rätt kompetens är svåra att hitta, påstås det. Min förklaring? I Värmland hänger det på snoppen om du når toppen!

      Heldag med stickning och virkning på museet

      Vill du komma igång med stickning och virkning? Eller bara få inspiration till nya alster? På lördag förvandlas Värmlands museum till stick- och virkkaféet Mönster och maskor.

      Finsmakare intar CCC

      In vino veritas lyder det latinska ordspråket som betyder I vinet sanningen. Det borde innebära att mässan Vin & deli är Karlstads mest sanningsenliga mässa eftersom en av huvudpunkterna är just vin.