Senaste tidningen från KT
  • Prenumerera

    1. Prenumerera på Karlstads Tidningen

    2. Autogiro, 55 kr/mån
      4 mån, 275 kr
      6 mån, 388 kr
      12 mån, 640 kr
    3. Loading ...
  • Månadsarkiv: augusti 2010

      Semestern har visslat förbi

      Krönikören har haft semester och är åter på jobbet. Jag tycker om båda två. Semester är underbart, man är ledig och fri att göra vad man vill. Jobba är också kul, det händer saker hela tiden och man tar sig an uppgifter av de mest varierande slag. En annan sak de har gemensamt är att de går så fort. Fyra veckors semester visslar förbi så man knappt hinner med och jobbveckorna tycker jag endast består av måndag, fredag och sedan är det helg. Det är nästan så man inte hinner med där heller.
      Tid har blivit en bristvara trots att det kommer ny hela tiden.

      Kan man få tiden att gå långsammare? Ja, jag tror det. Anledningen till att man tycker tiden flyger förbi är att man hela tiden planerar framåt, vad man ska göra nästa timme, nästa dag och nästa helg. Man glömmer det som är så viktigt, att leva i nuet, här och nu.
      För att leva i nuet underlättar det om man har plats att leva. Därför har helgen ägnats åt rensning och städning av garaget. Bilen har inte fått plats de senaste två åren, detta trots att jag har ett dubbelgarage! Det är inte sant vad man samlar på sig. Lördagen resulterade i två resor till återvinningsstationen med full kärra och bil. Söndagen resulterade i lika mycket. Det känns bra att man kan lämna in sådant som är för fint för att slänga. Det ses över, fixas till och säljs på Ö-returen i Skoghalls centrum.

      Tid för fest? Karlstad har en unik miljö med tanke på Klarälven och Vänerns närhet. Tyvärr tycker jag att det utnyttjas alldeles för lite. Visst har det börjat byggas nära vattnet vilket var på tiden, och jag tycker det är bra med visionen om 100 000 invånare, men nu är det väl dags för en fest?
      Vi har haft hamnfestivaler, Mariebergsskogen blir mer och mer attraktiv och Sandgrundsudden är en fantastisk plats med sitt härliga läge (Lars Winnerbäck och Star Boys är lysande exempel).
      Jag vet inte om jag sparkar in öppna dörrar, det kanske planeras för fullt, men visst vore det kul om Karlstad får en stor och häftig fest. En stadsfest som sätter Karlstad ännu mer på kartan och ger sina invånare en härlig upplevelse. Det ska vara en fest för alla, gammal som ung.

      Engagera företag, föreningar, krögare och andra med idéer och drivkraft. Tänk dig ett festområde som sträcker sig från inre hamn, hela vägen till Mariebergsskogen, centrum och stora torget och ut till Sandgrundsudden. Alla Karlstadsbor och värmlänningar får ett evenemang som kan bli hur bra som helst. Vädret är inget att oroa sig över, vi har ju Sola!

      ”Dä bäste sätte å spare ti
      dä ä å använd én. ”
      (Från Nô´t å grônne på, av Gunnel & Kjell Svärd)

      Höstens hår går tillbaka till 60-talet

      Tv-serien Mad Mens inflytande sträcker sig längre än tv-tablåerna och färgar även av sig på höstens frisyrer.
      – Det blir en mix av korta frisyrer, som ändå får behålla en mjukhet och kvinnlighet och
      långa, vågiga, stora tuperade hår, säger frisören Sofia Lindsäth från Iduns frisersalong.

      Tusentals firade Fröding

      Den här gången lyste solen verkligen med sin närvaro under Gustaf Frödings 150-årsdag under söndagen. Tusentals slöt upp för att fira honom och kön ringlade sig lång till jubileumstårtan vid Alsters herrgård.

      Var med och namnge gång- och cykelvägar

      Nu har Karlstadsborna chansen att hitta på egna namn på tio gång- och cykelvägar i Karlstad.

      Ta alternativ väg när Anneberg byggs ut

      Annebergs lekplats på Hammarö har stängts av säkerhetsskäl, likaså gång- och cykelvägen.

      ”Miljön är så härlig här”

      Det händer mycket runt området vid Lillängsberget och hamnen. Ett bra läge vid promenadstråket tänkte Pia Sjöberg som efter fem år återfick suget att driva delikatessbutik, samma som hon lämnade för fem år sedan fast på ny plats.

      Vinkällaren för exklusiva sällskap

      – Jag tror att folk är intresserade av att dricka bra sprit och röka kubanska cigarrer, gärna ihop, säger Simon Johansson.
      Han driver restaurang Lilla Martina som nu även öppnat en speciell vinkällare.

      Studentföretagare får kontorsplats

      Drivhuset i Karlstad erbjuder studenter som vill starta företag en kontorsplats i Studenternas hus. En hel korridor kommer att fyllas med unga entreprenörer och det finns redan företag som visat intresse.

      Hur väljer Karlstad?

      Efter en seg start tog valrörelsen ordentlig fart i helgen. Till exempel har valstugorna kommit upp på Stora torget. KT gjorde en rundvandring för att kolla av vilka som är valarbetarnas tre viktigaste lokala frågor.

      Humorn på jobbet kommer nerifrån

      De skrattar, jönsar, kittlas och sjunger. Humorn hos arbetarna i Susanne Strömbergs studie bubblar fram på flera olika sätt men innehåller också svärta.

      Rättsvetenskap med unik profil

      Bland universitetets populärare kurser finns en nykomling i Karlstad. 80 studenter har antagits för att läsa Rättsvetenskap. Dessutom är den ganska unik i sin form med en satsning på offentlig rätt och psykologi.

      Rekordmånga vill plugga

      Rekordmånga är i höst antagna till Karlstads universitets utbildningsprogram. Trots att de redan ifjol ökade drastiskt i antal.
      – Konjunkturen spelar så klart in, säger rektor Kerstin Norén.

      ”Ett hem ska ha en själ”


      Känslan att få vara kreativ, få skapa saker och uppleva att det blev bra. Detta gör att Gunilla Hellesnes, med internetbutiken ”House of Linnea”, aldrig tröttnar på inredning, textil, form och färg.

      Foto: Håkan Strandman

      Är jag vuxen nu?

      När jag var 15 år så gifte sig min då 27-åriga storasyster. Det är inte mindre än tolv år emellan oss, alltså är jag ett riktigt sladdbarn. Jag tyckte då att det var ren tur att min storasyster över huvud taget blev gift och inte för evigt hamnade på glasberget – så gammal som hon var! När min andra storasyster var 27 år blev hon gravid med sitt första barn. Jag tyckte då att det var självklart att hon både var tillräckligt gammal och mogen nog att ta hand om ett barn. Och så för en vecka sedan så kom den dagen då jag själv fyllde 27 år, och jag känner mig inte på långa vägar lika vuxen som jag en gång i tiden tyckte att mina två storasystrar var.

      När jag var 15 trodde jag att när man var 27 så skulle man känna sig riktigt vuxen. Då skulle man vara gift, ha barn och för det mesta stanna hemma i huset. När man var så gammal som 27 skulle livet vara utstakat och det mesta roliga vara över. Resor och äventyr tillhörde dem som var yngre. När jag var 15 kunde jag över huvud taget inte förstå varför man hade 25-årsgräns på krogen. Vid den åldern skulle man ju ha stadgat sig och varför skulle man då vilja vara ute och festa? Då tyckte jag att det vore mycket bättre om de lät de yngre som ville ut och festa och svira på krogen få komma in i stället.

      Min bild som femtonåring av hur det var att vara 27 stämde inte alls överens med den syn som jag har i dag. Att gifta sig och skaffa barn, det känns ganska långt borta. Visst vill jag fortfarande uppleva äventyr och ha roligt på krogen ibland, nej riktigt vuxen känner jag mig inte än. Kanske är det rent av så att den enda gång i livet som man tror att man verkligen är vuxen, det är när man är tonåring. Resten av livet är man bara vuxen nog att inse att man inte alltid är så himla vuxen.

      Helt vuxen är jag alltså inte. Detta fick jag också bekräftat häromsistens när ett av mina syskonbarn hade kalas. Jag fick då välja mellan att sitta vid barnbordet eller vuxenbordet (enligt syskonbarnen så är jag något mitt emellan, inte vuxen och inte barn). Givetvis valde jag att sitta vid barnbordet och tilldelades en hedersplats invid födelsedagsbarnet. För även om jag nu har fyllt 27 så kommer jag alltid ta det som en komplimang att få sitta med syskonbarnen på deras kalas. Men jag kunde ändå inte undgå att slås av tanken hur mina syskonbarn såg på mig. Var jag för dem en ogift gammal släkting som för evigt var dömd att hamna på glasberget? Eller bara en vuxen med barnasinnet i behåll – redo för nya äventyr? Jag frågade dem aldrig och kan inte svara i deras ställe. Men för mig så känns det riktigt bra att vara mitt emellan. För 27 år är faktiskt inte så hemskt som jag en gång trodde att det skulle vara – tvärtom det är riktigt bra.

      Stava rätt i skogen

      En timmes promenad med stavar i skogen känns. Tjejerna från Ryggrehabilitering i Värmland, RIV, ångar på i raskt tempo uppför berg och nedför blöta stigar. Stavgången verkar blivit av med sin ”töntstämpel”.
      – I början blev man ju idiotförklarad: ”Har du glömt skidorna!?” säger Anne Englund.