Senaste nytt från KT
  • Prenumerera

    1. Prenumerera på Karlstads Tidningen

    2. Autogiro, 55 kr/mån
      4 mån, 275 kr
      6 mån, 388 kr
      12 mån, 660 kr
    3. Loading ...
  • Månadsarkiv: november 2009

      Varför är det synd om männen?

      I den spröda vårsprickningens tid är det den internationella kvinno-
      dagen som ett hopp om en ny och bättre tid. Jag skulle vilja slå ett slag för en motsvarande mansdag där vi alla fokuserar på varför det är synd om männen, och vad vore då lämpligare än att välja en grå och dyster novemberdag?
      Varför är det då synd om männen? Låt mig ge några små exempel:
      Män behandlas ofta som ett slags beklagansvärda husdjur av sina kvinnliga partners. Hur många gånger har jag inte åhört när kvinnor vällustigt breder ut sig om sina mäns tillkortakommanden, flint och kalaskula? Att just detta husdjur förstår mänskligt tal utgör inget hinder, männen får ofta finna sig i att bli chikanerade i sällskapslivet av den som officiellt står dem närmast. Detta kvinnliga beteende tycks accepterat globalt och i alla samhällskick; Michelle Obama uttalade sig oförväget om sin makes inte alltför väldoftande morgnar. Tänk den omvända situationen att en man låter undslippa sig att hans hustru inte alltid doftar som av rosor – ve honom!

      •••

      Män känner sig ofta tvingade att inta vad jag skulle kalla ”den manliga monumentala surheten”, möjligen delvis som en reaktion på ovanstående. Denna surhet är inte av vanligt slag utan byggs systematiskt upp under decennier och innebär i sin fullfjädrade form att mannen enbart kan yttra sig i form av mutter och fräsningar. Bästa kompet till det lågfrekventa mullret är en bevekande och kvittrande hustru: – Ska du ha en kopp kaffe Lars? – Mutter, mutter. – Men det vore väl ändå väldigt gott? – Hör du dåligt, jag säger ju nej!!! (Autentisk avlyssnad dialog).
      Att leva som en ständig stämningssänkare som inte kan göra sig förstådd måste förstås vara ett mycket tungt kors att bära – vem ger någonsin en positiv respons till permanent surpuppa?
      Män får inte ha en praktisk cykelkorg på styret ty detta är ett otvetydigt tecken på, ja vadå, att han bara väntar på att skaffa sig en handväska? Istället måste män hänga kassar på styret och detta i kombination med den outsägligt meningslösa och obekväma stången på herrcyklar – hur står de ut!!

      •••

      Män kan bara i undantagsfall om de har någon skada eller inte förstår bättre delta i gympa. Snittet på de många gympapass jag deltagit i är att det är ungefär fyra män och sextio kvinnor. De där fyra har väl helt enkelt inte fattat det är djupt omanligt att träna styrka och kondition till musik.
      Män måste inse att de inte är individer – alla kvinnor har rätt att säga ”Typiskt karlar” minst tre gånger om dagen.
      Män får inte ha vänner såvida det inte finns öl, whiskey eller bollar inblandat.
      Två män på promenad vänligt samspråkande, hur ofta ser man det? Är inte detta en ensam, missförstådd och opraktisk livsform som uppmanar till medömkan så säg?

      Minnen från Romstad

      Det bubblar av barndomsminnen i hembygdsföreningens nya Romstadsbok. Här finns mängder av foton och berättelser och på lördag sker offentligt släpp i Västerstrandsskolan.

      Passion går före pension

      Passion går före pengar. När singlar letar partner tänker de inte på pensionen och att den ska bli jämlik. En del kan dock tänka sig att gifta sig rikt för att få trygghet på ålderns höst.

      Tingvallalärare på studieresa i Syrien

      För en månad sedan var åtta lärare från Tingvallagymnasiets handelsprogram på studieresa i Syrien. Syftet var att lära sig mer om deras kultur men också för att se om det kan bli ett framtida elevutbyte mellan skolor.

      Skolelever gjorde forskaraffischer

      Affischer på temat forskning finns att beskåda på Karlstads stadsbiblioteks övervåning. Avsändarna är Karlstadselever från olika årskurser. Motiven? En stor variation framtidstolkningar.

      Nytt försök med chartrad buss

      Med en chartrad buss vill Karlstad Studentkår hjälpa studenterna med storhandling. Första försöket slutade illa, sex personer fanns med på turen till Bergvik och IKEA.
      – Vi har tagit till oss av vad som gick fel och jobbar på det till nästa gång, säger Emil Mörk.

      Jakt på erfarenhet

      Erfarenhet och social gemenskap lockar studenter till diverse projekt på Karlstads universitet. Marcus Lundqvist och Anna Mårtensson är två som nappat. Engagemang: Formula Student.

      Göte får sitt speakers corner

      Att föreslå något till kommunen lönar sig inte. Så tycker kanske en del och struntar i det. Men bland de medborgarförslag som har lämnats in i Karlstad är det ändå en försvarlig andel som bifalls. Exempelvis ”speakers corner” och en ställplats för husbilar.

      Mormor ville att gutten skulle bli präst

      Nej, präst blev han inte så som mormor önskat. Men orgeln hon köpte till honom gav genklang ändå eftersom gutten blev både dirigent och operachef.

      Ser du cyklisten?

      Var fjärde cyklist använder inte cykelljus, det visar en undersökning gjord av NTF Värmland.
      – Jag vet inte om de struntar i riskerna, eller om de helt enkelt inte förstår faran, säger Mats Andersson.

      Gamla detaljer bevaras när KT-huset rivs


      Att det var Gustaf Frödings arbetsplats är inget hinder, inte heller att det är ett av få bevarade gamla trähus i centrum. Nu rivs huset som i över 120 år hyste Karlstads-Tidningens redaktion. Men gamla KT-detaljer ska bevaras när det ges plats för bostäder och hotellrum.
      Foto: MATS ZETTERBERG

      Räknenissen som blev bokmal

      Jag växte upp som ensambarn på en bondgård i glesbygd. Jag hade inga jämnåriga lekkamrater. Barnkullarna i granngårdarna tillkom sedan jag lämnat barnaåren bakom mig. Det är fascinerande att se fotografierna från mina födelsedagar – den unge förskolejubilaren står omgiven av gamla tanter som mamma bjudit.
      Jag var verkligen inte ”inskolad” den där dagen, när jag skulle börja småskolan. Hur totalt annorlunda är inte livet för mina barnbarn. Elvira, snart tre år, ringde och berättade att hon fått vattenkopporna, men det verkade inte som kliandet var problemet utan att hon inte kunde få träffa kompisarna på dagis på en vecka.

      •••

      Så kom då morgonen, när mamma väckte mig och sa att nu ska vi iväg till skolan. Jag hade hört lite om vad det innebar att gå i skolan, men nu slog rädslan till och jag skrek ”Jag vill inte!” Hur det gick? Jag har inga direkta minnen men jag har förstått att det krävdes ingripande av min bestämde pappa för att få mig ur sängen och iväg med bussen. Väl i skolsalen fick vi sätta oss i våra bänkar med mammorna (jag minns inga pappor) sittande utefter väggarna. Vi blev uppropade av vår fröken, Stina Bergholm (en fantastiskt härlig människa). Efter stund sa fröken att vi skulle försöka sjunga ”Din klara sol…” och då sprang de flesta av oss som skrämda råttor iväg till mamma.
      Jag kunde inte läsa, när jag började skolan. Idag tror jag att många kan läsa redan i femårsåldern. Men jag kunde något annat: jag kunde räkna! Jag var en riktig ”räknenisse”. Det innebar att jag snart räknat ut räkneböckerna för både första och andra årskursen (småskolan var tvåårig på den tiden). Det gav mig en spännande chans – ibland undrar jag hur mycket det har betytt i mitt liv. Frökens man var nämligen föreståndare för Logen Lindbergets bibliotek, som var ortens folkbibliotek. Biblioteket låg vägg i vägg med vår skolsal. Här fick jag då börja som bokuppsättare, när de andra höll på med sitt räknande. Jag blev faktiskt en riktig hejare på bibliotek. Snart blev jag sommarvikarie under några år.

      •••

      Jag blev aldrig bibliotekarie på riktig utan kulturchef. Som sådan har jag sett och kanske också bidragit till bibliotekens fantastiska utveckling under de senaste årtiondena. Dock, en viktig del av min biblioteksvision bottnar i minnena av de låntagare som jag mötte där i ungdomen på onsdagskvällarna i det lilla godtemplarbiblioteket. När farbrorn tog fram en ”tegelsten” av Upton Sinclair och sa att den här måste du läsa, så var det inte ett litteraturtips utan en existentiell uppmaning. Min personlighet har utvecklats i böckernas, bibliotekens och bibliotekariernas värld. Det kanske är helt i tingens ordning att jag nu i mer än 30 år varit lyckligt gift med en bibliotekarie!

      Barn av sin tid

      60-åringen säger neger utan att skämmas, och 22-åringen tycker att livet är sweet. Men det är inte bara ordvalen som skiljer generationerna åt – den tid vi föddes i har präglat oss i större utsträckning än vi tror.

      Allmänhetens åkning – en gammal tradition

      Sedan oktober är det full fart på Karlstads isar. Kobbs arena, Löfbergs lila och Tingvalla drar alla åldergrupper när allmänhetens åkning har säsong.

      Näringslivets fullsatta sopplunch

      Engagerande ekonomisk information för medarbetare var temat när Svenskt Näringsliv bjöd medlemsföretagen på sopplunch.
      – Vi har haft det här i fem år, åtta till tio gånger om året. Det brukar bli fullt hus, säger Urban Svanberg, regionchef.