Senaste nytt från KT
  • Prenumerera

    1. Prenumerera på Karlstads Tidningen

    2. Autogiro, 55 kr/mån
      4 mån, 275 kr
      6 mån, 388 kr
      12 mån, 660 kr
    3. Loading ...
  • Månadsarkiv: april 2009

      Om bussförare och bussåkande

      Om jag för ett ögonblick hemfaller åt ungdomligt språk, skulle jag vilja utbrista: jag älskar bussförare. Jag vågar påstå, att det handlar om flera bussförare trots att jag varit gift med en och samma i många år. Med anspelningen ”ungdomligt språk” menar jag bara, att det i dag sällan görs skillnad på älska och tycka om, inte heller mellan hata och ogilla.
      Min första bussförare hette Anders-Gustaf och körde Utters bussar i Frändefors på 50-talet. Han tog emot alla passagerare med en glad hälsning. Och han tog sig gärna mer än en extratur runt torget i Uddevalla vid avgångstiden för att kolla så att ingen av oss ”lantisar” blev kvar i sta´n. Han måste ha haft en turlista, även om vi tvivlade då och då, och mottot måste ha varit ”kommer någon gång efter utsatt tid”.
      I vuxen ålder har jag också gärna tagit bussen. Inte ens dagligt busspendlande mellan Alster och Filipstad under halvannat år på 70-talet gjorde mig less. Arbetsdagarna blev extremt långa, när jag lämnade hemmet halv sex på morgonen och återkom vid halv sju på kvällen, men det var innan barnen gjorde entré.
      Att senare i livet ta sig med två-tre barn från Östra Fågelvik till dagis, skola och jobb i Karlstad, var förenat med äventyr. Utan skojfriska och uppmärksamma bussförare som ibland såg mig låsa ytterdörren, saktade in farten och stannade så vi hann med, hade livet blivit mycket komplicerat vissa dagar.
      De egna tre gossarna lärde sig tidigt att åka buss. Många av deras kompisar hade aldrig tagit bussen, inte ens med sina föräldrar, utan bad ibland att få hänga med dem för att lära sig, hur man gör.
      Tack och lov för nattbussen till Väse på helgkvällar, när gossarna blev ungdomar och ville ”göra staden”. En och annan gång agerade bussförarna väckarklocka vid vår hållplats. Det hände också, att de mer handgripligen fraktade ungdomarna hem, om de somnat och inte vaknat förrän i Väse. Denna omsorg har kostat mig en och annan blomsterbukett genom åren.
      Detta var tänkt att bli en berättelse om mina så kallade busskompisar, som jag lärt känna på bussen genom åren, först genom småprat om väder och vind och därefter genom betydligt allvarligare samtal till och från jobbet. Jag kan inte ens namnen på några av dem, men med andra växlar jag numera både brev- och korthälsningar och vi känner varandra mycket väl.
      Som Du förstår, har jag lättare än många andra att stämma in i den gamla allsången om busschaufförer som har glatt humör. Gör som jag, åk buss! Vi som bor i och runt Karlstad har täta turer att välja mellan för ett vardagsnöje som heter duga.

      Exministern jagar sin släkt

      I SVT:s släktforskarprogram Vem tror du att du är? får kändisar hjälp att rota i arkiv och hitta spännande historier i sina släkters förflutna. Thomas Bodström valde att kartlägga sin morfars bror och blev både förvånad och rörd under resans gång.

      Sök dina rötter

      Det är trendigt att släktforska och med internet som hjälp har det blivit lättare än någonsin. Det går att bygga sitt eget släktträd på nya sajter, släktforskarböcker säljer som smör och på tv får kändisar hjälp att söka sina rötter.

      Karlstads invånare – nöjdare än genomsnittet

      Det är inte bara Karlstads kommuns logga som strålar glatt mot besökare, så gör även Karlstadsborna. En undersökning som gjordes under 2008 visar att kommunens invånare gillar sin hemstad – och att det är speciellt utbildningsmöjligheter, fritid och miljö som uppskattas.

      Korvkiosken populär för både mat och möten

      Trender kommer och går, men korvkiosken består. Lika mycket matställe som social samlingspunkt med många stamkunder. Om detta vittnar korvgubbar och -gummor runt om i Karlstad.

      Värmland får ny tågoperatör

      Värmlandstrafik har haft en upphandling av länets tågtrafik. Den vanns av Tågkompaniet som tar över i december efter Merresor.

      Drott firar 100 år som hotell

      När ett av stans äldsta och ännu levande hotell i år fyller 100 år kommer historiens vingslag att märkas ännu tydligare hos Hotell Drott. Genom åren har ägarna försökt bevara dess särprägel så mycket det går. Exempelvis Värmlands näst äldsta hiss som fortfarande är i bruk.

      Än lever korvgubben


      Korvkioskerna kom till Sverige på 1950-talet och rotade sig så starkt i den svenska folksjälen att de överlevt invasionen av pizzerior, kebaberier, hamburger- och baguettekedjor. Vi åkte på korvspaning och mötte korvgubbar som Bosse Helinder på Stora torget.
      Foto: EVA DAHL

      Utvandring eller fängelse

      nvandrings- och utvandringspolitiken har haft sina tider.
      Tidigare har jag berättat här i KT om värmlänningar som redan 1640 mer eller mindre frivilligt deltog i kolonisationen av Nya Sverige i Nordamerika..
      En sådan kategori var de så kallade ”driftfinnarna”.
      I detta år då det berättas mycket om 1809 då vi förlorade Finland kan följande vara av intresse.
      Med hävisning till bland annat C.T. Odhners litteratur om Nya Sveriges kolonisation skriver även Karl Grimberg i sitt historieverk ”Svenska folkets underbara öden”, del III, om hur Värmland bidrog med folk till den tidigaste kolonisationen.
      • • •
      Det gick trögt för landshövding Stolpe i Värmland, med flera, att skaka fram emigranter. Det var då som statsmakterna med dess främste gestalt, Axel Oxenstierna, själv med eget kapitalintresse i kolonisationsprojektet, tog till tvångsåtgärder. Det utfärdades befallning till en del landshövdingar bland annat Värmlands, att gripa knektar och andra som begått brott, att straffa dem, men efter utdömt straff, erbjuda straffbefrielse om de valde att med familj utvandra till Nya Sverige.
      • • •
      Förutom till knektar och andra ”satte vederbörande (myndigheterna) sitt hopp till sådana finnar i mellersta Sveriges skogsbygder som saknade egen bostad, så kallade ”driftfinnar”, skriver Grimberg.
      ”Dem borde landshövdingarne låta förstå, att där i Nya Sverige är ett kosteligt och fruktbart land, väl bevuxet med allehanda sköne och nyttige skogar och stor myckenhet på allehanda djur där de sig rikeligen skola kunna nära”.
      Godvilligt lyckades dock åtminstone icke landshövdingen över Värmland och Dal övertala de kringströvande finnarna i sitt län att rätta sig efter regeringens önskan.
      • • •
      Landshövdingen i Karlstad lät då taga fast en hop ”driftfinnar” och sätta in dem i Karlstads fängelse. På en förfågan huru man med dem borde förfara, svarade regeringen ”att det var behagligt att det lyckats honom få sådane skadlige och skogsfördärvande finnar och löst parti vid huvudet”, och om dessa ej godvilligt gåve sig av till Amerika, måste de anskaffa bofasta män som ginge i borgen för att de samvetsgrant skulle upptaga ödehemman till odling eller grunda nya torp. I motsatt fall ägde landshövdingen att slå dem i järn samt hålla dem på arbete på kronans gods och gårdar.
      Grimberg ger dock inga uppgifter på hur många ”driftfinnar” som valde att emigrera.

      Strands byggprojekt får nytt utseende

      Under en tid har det funnits skyltar om nya byggprojekt på Strand. Men försäljningen har inte gått som väntat och bygget har dröjt. Nu lanserar Skanska i stället ett BoKlok-projekt där och Sverigehuset drar sig tillbaka ett tag för att jobba fram en ny idé för området.

      May-Lis Bakkes unika Zarah Leander-klänning

      Det finns ytterst få klänningar från Zarah Leander bevarade för eftervärlden. Men hos May-Lis Bakke i Karlstad finns en av dessa rariteter.
      – Vi blev goda vänner Zarah och jag, även om hon hade ett hett temperament, berättar 81-åriga May-Lis Bakke.

      Nya parkbänkar runt Lambergstjärn

      Lambergstjärn är inte bara en trivsam vattenspegel utan också ett rekreationsområde för invånarna på Lamberget och Tormestad. Och i sommar blir det ännu finare när de gamla bänkarna byts mot 16 nya.

      De bytte Stockholm mot idylliska Lamberget

      För snart åtta år sedan gjorde Ing-Gun och Ulf Markegård ett byte de inte ångrat. De lämnade Stockholm för att komma närmare barn och barnbarn i Karlstad. Valet föll på Lamberget.
      – En idyll nära vattnet!

      Här finns spåren av 1800-talets Lamberget

      Lamberget är för många förknippat med verkstadsindustri och arbetarbostäder. Men stadsdelen har en lång äldre historia än så. På 1800-talet var det främst tre lantgårdar som präglade området. Stadsbyggnadsantikvarie Terese Myrin visar spåren efter dessa som finns kvar än i dag.

      ”Fröken Johansson” inspirerade

      ”Fröken Johansson” kan tänkas vara ett välkänt namn i Värmlands vävkretsar. Under 30-talet öppnade hon såväl hemslöjd som vävatelje i Sunne, och under sina år där hann hon inspirera många. I lördags fick hennes arv föra traditionen vidare.