Senaste tidningen från KT
  • Prenumerera

    1. Prenumerera på Karlstads Tidningen

    2. Autogiro, 55 kr/mån
      4 mån, 275 kr
      6 mån, 388 kr
      12 mån, 640 kr
    3. Loading ...
  • Månadsarkiv: augusti 2008

      Fastrarna – en social historik

      I dag berättar jag om fastrarna. Fastrarna var ett begrepp. Ett begrepp man använde som ung utan att reflektera. De var tre, hette Hanna, Lisa och Ruth. Det hade funnits en fjärde, men hon hade dött i unga år. Jag hade hunnit en bit upp i åren, när jag ställde fastrarna mot farbröderna med fruar. Dessa omnämndes hela tiden i par, med fruarnas namn först av tradition.

      •••

      Alla bröderna blev gifta, ingen av fastrarna. Var det fel på fastrarna, som hamnade på Glasberget? Nej då, undslapp det min mor när jag frågade. Ingen saknade erbjudande om äktenskap, men ingen tackade ja. Vid det tillfället nöjde jag mig med svaret.
      Den naturliga följdfrågan, varför de tackade nej, kom mycket senare.
      Faster Hanna hade, som jag minns det nu, varit hushållerska åt någon ungkarl i Arvika. Jag har ett vagt minne av, att vi i början på 50-talet hade besökt henne där. Faster Lisa arbetade, som kanslist på någon sorts försvarsanläggning nära Kil. Ruth var lärarinna i Väse samhälle och bodde i lägenhet i skolhuset.

      •••

      När jag tänker efter, är det otroligt, vad lite man egentligen vet om nära släktingar i dagens samhälle. Det har jag konstaterat efter samtal med andra ur samma förhållande som jag själv. Någon medveten undervisning i släktskunskap minns jag inte att det bedrevs i vår familj. Men det fanns förstås ingen stamtavla och inte någon sköld på Riddarhuset att skrodera med.
      En tid senare, lättade mor tungans band. Hon skrev då, som jag förstått, ett kapitel i det som kallas historien om döttrar som blev hemmadöttrar.

      •••

      I takt med att farmor födde fler barn blev det för henne omöjligt att både sköta affären tillsammans med farfar och passa barnaskaran. Tidigt fick flickorna, det vill säga fastrarna, träda in i mors ställe. Dessa erfarenheter gjorde så starka intryck, att de sedan inte själva ville leva samma liv. Därför förblev de ogifta och valde yrkesliv framför hemmafruns.

      •••

      Många döttrar kom aldrig loss från hemmet. När föräldrarna blev gamla och behövde skötsel blev de hemmadöttrar fullt ut. Då bytte de barnomsorg mot äldreomsorg. Det slapp fastrarna. Far skötte som ungkarl under några år föräldrarna de sista åren i deras liv i tjänstebostaden på ”Näset”.

      •••

      I dag riskerar en växande skara döttrar, sonhustrur och liknande samma öde. Orsaken är den ohämmade nedrivningen av instititioner och satsningen på kvarboende i hemmet. För en gångs skull blev det visst lite dagspolitik, märker jag. Med det kan inte hjälpas. Ibland kan historien också hjälpa människan att undvika upprepa sina misstag.
      BENGT NORDLÖW

      En jordgubbsepok i graven

      Självplockningsdagarna på Ilanda är över. Sommaren som gått har varit den sista för Britta Carlsson och jordgubbslandet.

      Än behövs Fredrika Bremers kampglöd för jämställdhet

      Fler kvinnor där makten finns, fler män där barnen finns och jämställda löner. De är Fredrika-Bremer-förbundets fokusfrågor. Karlstadkretsens ordförande Monica Nordenström tycker att Sverige har kommit långt med jämställdhetsfrågorna, men menar att det är lång bit kvar.

      Än trotsar stockrosorna regnruggigt augusti

      Röda, cerise, ljusrosa och nästan svarta. Stockrosorna är lika oemotståndligt färggranna som ståtliga där de blommar på flermeterhöga stänglar.

      Rigmor vill ge snabba svar på inflyttarnas frågor

      Var finns det dagis, skolor, bostäder? Där har ni de vanligaste frågorna till Karlstads kommuns inflyttarservice där näringslivsassistent Rigmor Fredin är spindeln i nätet.

      Det blir ett brigadmuseum i Karlstad

      Karlstads kommun har bestämt sig för att medverka till ett brigadmuseum. Det blir det enda i landet och det första i sitt slag med sin fokusering på kalla kriget, från 1939 till 1990.

      Nya rondeller ska göra Hagalundsvägen säkrare

      Trafiken på Hagalundsvägen har i flera år varit ett gissel. Några rondeller och lite andra åtgärder har redan gjort den lite säkrare. Nu satsar kommunen ytterligare 20 miljoner kronor på tre rondeller till och en cykelbana.

      Vålbergsdag viktigt för samhörigheten

      Vidars spelade medryckande musik, brandmännen lyfte folk i stegkorgen och butikerna hade bullat upp lite extra. Vålbergsdagen är ett viktigt inslag för att öka samhörigheten på orten, menar Towe Jussila, samhällsvägledare på Medborgarkontoret.

      Än står Graffe pall i möbeljättars skugga

      Karlstads möbelbutiker graderar upp sig både vad gäller lokaler och lägen. Efter Ikea-etableringen vill alla ha en bit av kundkakan. Men vid sidan av de stora lever de små och Graffes i Vålberg viker inte ner sig.

      Jakten på vänergäddan


      Med målet att fånga en gädda över drömgränsen på tio kilo, ger vi oss ut på Vänern med det nystartade företaget Fiskeguiden. Med fiskestilen jerkbait och ett vackert väder är det som bäddat för fiskelycka.
      Foto: ELINOR HÄGG

      Bananer och sopnedkast

      ”1000 bananskal räcker för att du ska kunna åka bil hela 94 kilometer!”
      Så skriver man i den folder, som Karlstads Energi AB skickat ut till hushållen inför den sortering av matavfall, som successivt ska göra Karlstad till en ännu mer ekologisk stad. Jag tror säkert att det är sant, det som står i foldern, men jag kan inte låta bli att gå och grunna på hur det går till rent praktiskt. 1 000 bananskal är ju inte så mycket, tycker jag, men 94 kilometer, det är ganska långt det. Men ska jag vara ärlig, så vet jag inte så mycket om hur det går till rent tekniskt att åka 94 kilometer med den där bensinen heller. Man ser ju inte så mycket av bensinen.

      •••

      I min förra krönika skrev jag om de anställdas privata surfande på jobbet. Enligt en tidningsartikel skulle det motsvara 430 000 heltidsjobb. Lät absurt, tyckte jag. Nu har en konsult – ständigt dessa konsulter – räknat fram den psykosociala spilltiden i våra företag, det vill säga den tid som används till skitsnack om kolleger, chefer och situationen på arbetsplatsen. Det är inte rimligt att 8-10 procent av arbetstiden går åt till psykosocial spilltid, säger konsulten. Notera att snack om vädret, ishockey, V65 och annat, som inte har med jobbet att göra, inte ingår i dessa siffror. Sen har vi kafferasterna. Även om det är en överdrift att säga att kafferasten är meningen med livet, så vore livet mycket tristare utan kafferasten. Hur som helst: arbetsplatspratet är en viktig del i vår svenska demokrati.

      •••

      Johan Tells bok ”Utrotningshotat”, som kom förra året, är en av mina verkliga favoriter. I boken presenteras 50 olika företeelser, som alla är ”rödlistade”, dvs de är på väg att snart förpassas till historiens glasmontrar. Några odiskutabla exempel: askkopp, fax, hotellnyckel, skrivmaskin, överlakan. Andra exempel är lite mer provokativa: biograf, kontanter, telefonkatalog, uppslagsverk. Med tanke på bananskalen ovan är det speciellt intressant att läsa avsnittet om sopnedkast.

      •••

      Det sägs i boken att sopnedkastet skulle vara en HSB-uppfinning från Stockholmsutställningen 1930. Detta att kasta skräp genom ett schakt till en tunna på marken blev något av en symbol för det nya rationella svenska folkhemmet. Nu är sopnedkastet på väg att fasas ut. Gamla pluggas igen. Några nya byggs inte längre. I dag är det sopsortering som gäller! Men nog var det en viss tjusning att släppa soppåsen från tionde våningen och höra hur den rasslade nedåt och känna vindpusten rufsa till frisyren. Tjusningen var säkert mindre hos fastighetsskötaren, när det blev ”förstoppning”.

      KJELL FREDRIKSSON

      Sex valpar på hunddagis

      Bakom en av häckarna på Kronoparkens villaområde är det full kalabalik. Karin Wettergren är nämligen dagismamma åt en skock grand danois-valpar.

      Med Stickan Andersson som inspirationskälla

      Har han inget att skriva känns det tomt. Författandet har blivit en absolut nödvändighet för Jan R. Ohlson, Karlstad, som nu utkommer med sin femte roman ”Ingeborgs dukater” som utspelar sig i Värmland.

      Charlotte öppnar ny damskobutik

      Karlstad behöver en butik med damskor av lite högre kvalitet. Det tycker Charlotte Warnestad som nu i månadsskiftet öppnar damskobutiken ”Charlotte Af Carlstad” intill Riksmäklaren på Östra Torggatan.

      Inget Nobelpris utan Alfreds Karlskogahem

      På Nobelmuseet i Karlskoga berättas det om hur viktiga de tre åren som Alfred Nobel valde att leva på Björkborns herrgård faktiskt är. Så viktiga att utan dem skulle det förmodligen inte finnas något Nobelpris.