Senaste nytt från KT
  • Prenumerera

    1. Prenumerera på Karlstads Tidningen

    2. Autogiro, 55 kr/mån
      4 mån, 275 kr
      6 mån, 388 kr
      12 mån, 660 kr
    3. Loading ...
  • Månadsarkiv: september 2007

      Ljus i höstmörkret

      Något som, enligt mig, är alldeles för vanlig här i Sverige under vinterhalvåret är regnandet. Har i dag varit ute i skogen som funktionär för skolans orientering – blött och kallt vill jag lova.
      Så värst ordentliga kläder hade jag inte heller eftersom solen sken på morgonen. Men det är väl så det är här uppe i Norden, det finns inte så mycket att göra åt det. Borde man väl ha lärt sig vid det här laget.

      •••

      Några ljusglimtar har jag i alla fall att se fram emot under hösten:
      I november fyller jag 18 år vilket såklart medför både ansvar och frihet. För min egen del är det friheten med körkort som hägrar mest. Det gör många saker i vardagen enklare och flexiblare. Man slipper anpassa sig efter när andra kan skjutsa eller när bussen går.
      Vädret är, när man cyklar, en faktor som kan förstöra mycket – med ett körkort slipper man även sådant tjafs.

      •••

      Det här är också min sista hösttermin på gymnasiet och mitt sista skolår på ett tag. Med tanke på det känns inte våren och studenten så långt borta. Tanken på att jag faktiskt ska ta studenten snart däremot är lite konstig, man har ju så länge längtat och snart så är man där själv. Men det ska såklart bara bli roligt. Jag ser framemot att få jobba och resa något år.
      Om några veckor bär det dessutom av till Göteborg. Har blivit bjuden på Lars Winnerbäcks konsert, som jag hoppas kommer pigga upp i höstmörkret.

      •••

      En ljusglimt för oss alla i höst är såklart att elitserien startar igen. Som vanligt kommer det att bli spännande att följa Färjestad. Speciellt eftersom det här är den första säsongen på länge som de inte är favoriter. Det känns som att kanske framförallt de yngre killarna kan ha en fördel av det här.
      Att laget får lite mer att ”bevisa” kan kanske också fungera som en morot. Nygamla förvärvet Richard Wallin kommer att bli intressant att följa. Hur kommer han att axla rollen som Jönssons arvtagare?

      •••

      För de som inte är några sportfantaster kanske teveprogram som ”Idol” lockar mer i höst. Tyvärr är det ju ingen värmlänning kvar, men visst har de lyckats hitta några riktiga skönsångare. Det är dock inte förens nu man faktiskt får se de riktiga essen. Tidigare under säsongen har det mest handlat om att visa och förnedra stackarna som inte kan sjunga men inte vet om det.
      Visst får de skylla sig själva – men är det inte roligare att höra folk som kan sjunga än att höra något som inte ens liknar sång? Det sägs i och för sig att skadeglädjen är den enda sanna glädjen…

      Ha det fint!

      Dags att börja tala och agera

      Omkring 162 000 väljare lade sin röst på sverigedemokraterna i senaste valet. Andelen röster för dem i Värmland var lägre än i riket. I Karlstad samlade partiet 1 266 röster och i riksdagsvalet gav 4 800 värmlänningar dem sin röst. På många håll saknade partiet både kandidater och program, ändå fanns det väljare som ville att det skulle representera dem.
      Det har tänkts och tyckts om hur det kunde gå som det gjorde. Av allt att döma fortsätter partiets framgångar. Runt 45 miljoner i partistöd under mandatperioden ger förstås också resurser att bygga en starkare organisation.
      Opinionsmätningar det senaste halvåret har gett partiet över tre procent, i några fall siffror nära spärren som är fyra procent. Häromdagen visade till exempel en mätning, dock inte officiell, att sverigedemokraterna är större än både miljöpartiet, vänsterpartiet, centern och kristdemokraterna bland männen. De tangerar folkpartiets stöd, alltså i närheten att vara det tredje populäraste partiet. Bland kvinnor är stödet för dem väldigt mycket lägre.

      •••

      Vad är det egentligen som håller på att hända? Vi vet inte om uppgången blir bestående. Väljarna är nyckfulla, snabbt in kan vara snabbt ut. Men det verkar som om hög frånvaro, få lagda förslag, ännu färre egna initiativ och ibland allmänt udda beteende av deras företrädare inte spelar någon större roll för sympatierna. Det är snarare en merit, konstigt nog.
      När de etablerade partierna sluter sig samman för motarbeta sverigedemokraterna så tycks sådant snarare stärka dem, än försvaga dem. En annan faktor är att ”högerflanken” i politiken är glesare, då moderaterna rört sig mot mitten. Det gör att det finns utrymme där. Är det där som sd nu biter sig fast? Men det är inte traditionella högerväljare de rekryterar.

      •••

      Vad vet vi egentligen om deras sympatisörer? Vi vet till exempel att den största andelen väljare kom från gruppen övriga partier, till exempel skånepartiet och liknande. Men vi vet också att de hämtade en stor del av sina väljare från alla riksdagspartier. De har en större andel män och ”socioekonomiskt svaga” väljare än andra partier.
      I SOM-institutets senaste bok ”Det nya Sverige” har Sören Holmberg skrivit ett kapitel om Sverigedemokraternas väljarkår som är intressant och borde studeras av fler.

      •••

      Bilden av deras väljare är motstridig. I sådant som flyktingpolitik, bistånd, kriminalvård och synen på politiker är det som de flesta av oss tror. Jämfört med väljaren i gemen avviker deras väljare markant i dessa frågor.
      Även i sådana sakfrågor som jämställdhet, EU-motstånd och tillit till andra människor avviker deras väljare jämfört med medelväljaren.
      Andra frågor där sd-väljaren sticker ut är att de mer för kärnkraft, mer för dödshjälp, mer för nato-medlemskap än väljarna i stort. Men sd-sympatisörer tycker även att republik är bättre än monarki.
      Annat som framkommer är att en sd-väljare till exempel går mindre ofta till kyrkan men är mer nöjd med sitt liv än väljaren i gemen.
      Det här med spritförsäljning i livsmedelbutiker är ingen fråga om tänder en sd-väljare. De vill faktiskt i mindre grad än hela väljarkåren tillåta sådant. Samma gäller för privata alternativ i sjukvården.
      Här finns till exempel viktiga skillnader jämfört med Ny demokrati, som hade skattesänkningar och populistiskt motstånd mot den offentliga sektorn som bränsle.

      •••

      En invändning mot att intressera sig mycket för deras väljare är att man då missar vad partiet är och står för. Parti och väljare är inte samma sak.
      En framgångsrik strategi mot missnöjespartier på högerkanten är rimligen därför att både gå i närkamp med partiet och de värderingar som det bärs av och att skaffa mer kunskaper om vart de har potential att få stöd, det vill säga studera väljarunderlaget. Det är i de miljöerna som de etablerade partierna uthålligt måste visa sig.
      Usch och fy, alternativt tystnad, duger inte. Vi i medierna har även en läxa att göra. Bevakningen av partiet och deras kandidater måste ta ett steg till.
      Så länge de etablerade partierna avvaktar och fumlar kan ingen bli överraskad om sd i nästa val passerar spärren.

      Begagnatdag i Kroppkärrskyrkan

      Kläder. Leksaker. Skor. Cyklar. Barnvagnar. Böcker. Det var bara en del av det utbud som fanns när Kroppkärrskyrkan ordnade bazar för begagnat i söndags.

      Fler föräldrar hittar barnvakten på nätet

      När barnvakten vakar över ungarna får mamma och pappa några timmars timeout från
      familjestöket. Men var hittar man en pålitlig barnvakt? Och hur vet man vad som är rimligt att betala? Allt fler föräldrar tar hjälp av internet.

      Kroppkärrsskolan firade tio år med dans

      Drygt 800 elever, personal, föräldrar och inbjudna samlades på Kroppkärrsskolans skolgård för att fira skolans tioårsjubileum.

      Butiken där mötet står i centrum

      I 15 år har folk i alla åldrar gått på fyndjakt inne på Röda Korsets second-handbutik Mötesplats Kupan.
      En butik som olikt andra rörelser inte har syfte att göra ägaren rik. Däremot förgyller verksamheten vardagen för många människor på olika sätt.

      Matrester blir framtidens drivmedel

      I framtiden ska vi kunna tanka bilen med matrester.
      Ja, det stämmer om Karlstad kommuns mål uppfylls.
      Om några år beräknas vi Karlstadsbor sortera våra matrester från vanligt hushållsavfall från vilka fordonsgas ska framställas.

      De ska inspirera invånarna till hållbar utveckling

      En väg till att få folk att börja handla ekologisk och rättvisemärkt går via smaklökarna. Miranda Fredriksson och Monika Jansson ska genom sitt nystartade företag Mango & Morötter Inspiration bland annat arrangera provsmakningar av Fairtrade livsmedelsprodukter.

      Karlstad vill bli Fairtrade city

      Ett intensivt arbete har inletts i Karlstad kommun för att staden ska bli Fairtrade City-diplomerad.
      – Jag ser det till exempel som vår skyldighet att köpa kaffe som är rätt betald, säger projektledare Karin Elmered Vogt.

      Värmlands Lucia 2007

      Alla flickor i Värmland mellan 16 och 20 år
      inbjudes härmed till Luciaomröstningen.
      Senast den 12 oktober kl. 12.00 skall anmälningarna vara Karlstads-Tidningen tillhanda.
      Skriv gärna några rader om dig själv
      och dina intressen.

      Konsum Skoghall blir Pekås

      Efter cirka 40 år på samma ställe stängde i fredags Konsum sin butik i Skoghalls centrum. Kunder strömmade dit för att tacka personalen och handla i utförsäljningen. På fredag öppnar Pekås där i stället.

      Över 700 namn för ett större Sundstabad

      Internet gör det möjligt att nå fler och på ett enklare sätt. Det kan vara till fördel till exempel när någon vill bedriva opinion för en viss sak. Förr samlade man namn på listor. Den nya tidens namninsamling sker genom att man skriver sitt namn i en rad på en hemsida.

      Populär TV-doktor från Karlstad


      Från att ha varit distriktsläkare på vårdcentralen i Kil har Gunilla Hasselgren blivit en rikskändis som TV-doktor i programmet Fråga doktorn med bortåt två miljoner tittare. Nu har hon även blivit medförfattare till Läkarboken för hela familjen.

      Är Värmland en region?

      Den kamerala indelningen av Sverige har blivit en nästan lika het fråga som under de stora kommunsammanslagningarnas glada dagar i början av 70-talet (och 50-talet). Precis som i allt annat tycks det gå trender i olika organisationers popularitet, 1955 skrev denna tidnings chefredaktör (och tillika landstingsman) Manne Ståhl: ”De svenska landstingen har under senare decennier lyckats förvärva ett grundmurat anseende för sin förmåga dels att väl sköta sina åligganden, dels att samla respektabla förmögenheter.”. Ack, det var tider det för landstingen men nu är det regioner som gäller.

      •••

      Det starka intresset för regioner har en stark koppling till att en förutsättning för att få ut bidrag från EU:s strukturfonder är att det är en region som söker bidraget. EU har redan ett regionkoncept (Nuts-modellen), där Sverige delats in i 8 regioner, ansvarskommittens utredning får väl ses som ett underlag för formalisering av detta förhållande. En reflektion man kan göra är att det i Centraleuropa inte är så svårt att skramla ihop en miljon invånare på en rimlig yta, men i det glesbefolkade Sverige utanför storstadsområdena blir storleken på regionerna lätt absurd.

      •••

      Dock är det inte de lockande strukturfonderna som skjuts i förgrunden i diskussioner utan tämligt flummigt ordande om ”globalisering”, ”närdemokrati” och ”hållbar utveckling” mixat med konkreta frågor som sjukvård och länskort på bussar. Den regionala nivån tycks vara lösningen på de flesta problem, detta är inte minst de värmländska socialdemokraterna övertygade om. Regionrådet Riste, ännu ej prövad inför väljarna, och landstingsföreträdare uppmanar till snabb aktion så att inte värmlänningarna blir stående kvar på stationen när regiontåget rullat ifrån oss. En s-ledamot menade att det tydde på mod om politikerna bestämmer själva utan folklig inblandning, kanske är det fegt och omanligt att lyssna för mycket. De värmländska moderaterna har däremot drabbats av eftertanke och vill inte ansluta sig vare sig hit eller dit. En elak tanke är att politikerna sitter och räknar mandat och poster för att hitta det mest gynnsamma alternativet ur snött egenintresse – så illa kan det väl ändå inte vara?

      •••

      Litet omvända världen kan man tycka att det är, nyliberaler och EU-projektet har ju använt den regionala nivån som en murbräcka för att urholka nationalstaten och ge marknadskrafterna mer makt. Nationalstaten måste ses som en garant för de europeiska välfärdssamhällena genom sin förmåga att skapa stora reformer och att socialdemokraterna med sådan iver försöker demontera den rimmar illa mot partiprogrammet.

      •••

      Nu ska sägas att jag inte har det minsta emot om den värmländska identiteten och lokalpatriotismen dämpades en aning, tvärtom skulle det vara riktigt vilsamt. Det är mer att jag inte riktigt förstår vad regionerna ska vara bra för, mer än som ansökare av bidrag ut EU-fonder. Den värmländska sjukvården verkar vara en alldeles för komplex organisation redan idag och blir knappast bättre i ännu större format och gemensamma busskort behöver kanske inte ha en så gigantisk överbyggnad som en region för att förverkligas. Att frågan om regioner stötts och blötts i många decennier kan lika gärna tolkas som att det finns starka invändningar mot att införa dem som att det är en angelägen fråga som nu äntligen måste få sin lösning.
      Dessutom lider ju Värmland sedan tidigare av ett annat, i huvudsak socialdemokratiskt, organisationsexperiment: Region Värmland. Med denna länets dubbelbyråkrati i åtanke vore det kanske bättre att lägga mindre vikt vid att skapa nya kamerala organ och istället utveckla ett modernt nätverk med flera samarbetspartners.

      Spelar lokaltidningen roll för viljan att rösta?

      Det har hållits lokalval i Norge. Väljarna har valt ledare för sina kommuner och motsvarigheterna till våra landsting, fylkena. Valdeltagandet blev under 60 procent. Det är lågt med våra mått mätt.
      Fram till 1970 hade Sverige ett liknande valsystem. Valdagarna för riksdagsval respektive kommunalval var åtskilda. Om den ordningen ska återinföras igen är en omstridd fråga.
      Socialdemokraterna har sedan Tage Erlanders dagar hävdat ”det kommunala sambandet” att rikspolitik och kommunalpolitik hör ihop, Ett annat argument mot att dela på valet har varit riskerna för ett lågt valdeltagande.
      Argumenten för är att de lokala valfrågorna dränks i rikspolitiken. Om de fick en egen valdag skulle lokal debatt och lokala frågor bli viktigare.

      •••

      Väljarna splittrar sitt röstande. Numera är det ungefär var tredje som röstar olika i kommun respektive riksdagsval. Det är en väldig hög siffra. Till exempel här i Karlstad skilde flera procentenheter mellan flera av partiernas lokala resultat och rikstalen.
      Vad det visar är att väljarna tänker till när de lägger sina röster. Det an handla om både person och sakfrågor som gör att man röstar olika i de olika valen. Å andra sidan var det så att partier som inte ens hade lokala program och kandidater ändå fick mandat. Det är motsägelsefullt.
      Röstsplittringen kan tolkas både som ett skäl för att ha skilda valdagar, men även att behålla den gemensamma valdagen.

      •••

      Jag har inte följt den norska valkampanjen dagligen, bara då och då ögnat igenom norska tidningars hemsidor.
      Mitt intryck är att lokala frågar haft en tämligen liten roll och lokalvalen i Norge blev mätare på hur regeringen i Oslo håller sina ställningar. Rikspolitiken har dominerat debatt och rapportering.
      Det tycks också har varit ganska små röstavvikelser mellan kommun och fylkesvalen. Partierna har ungefär samma röstetal i respektive organ.
      En intressant uppgift från Norge är att kommuner där det funnits lokaltidningar hade ett högre valdeltagande än dem utan. Avvikelsen var tre procentenheter, så den är tämligen betydande.
      Den förklaras av att tidningarna tagit sitt samhällsansvar genom ett ”bredt og grundligt fokus på de sakene som virkelig betyr noe for folk i lokalpolitiken” menar Rune Hetland som företräder lokaltidningarnas organisation LLA.
      Om det verkligen är så som Hetland påstår så är det ett särdeles gott betyg till lokaltidningarna. Det finns en logisk linje från den goda, intresseväckande journalistiken till mer engagerade samhällsmedborgare. I varje fall i teorin. ”Problemet” är att Hetland företräder branschen. Är det verkligen säkert att just lokaltidningen är det som varit avgörande för det ökande röstandet? Kanske finns andra förklaringar?

      •••

      Hos oss verkar det sambandet inte vara självklart, i varje fall inte om man läser den utvärdering som Lars Nord och Gunnar Nygren gjorde av valbevakningen i lokalpressen förra valet. Deras dom över medierna var hård.
      – Den kan tyckas närmast idylliskt sömnig och välmenande i sin stelbenta redovisningsplikt, men vi menar att det samtidigt är en förrädisk journalistik. Tråkigheten har nämligen ett demokratiskt pris. När det saknas en journalistisk vilja eller förmåga att vitalisera berättelserna om lokalsamhället och engagera medborgarna i den lokala demokratin uppstår ett tomrum i den lokala offentligheten, skrev Nord och Nygren i sin granskning.
      De menade också att den ökande mediekonkurrensen ”triggar inte en utveckling där redaktionerna försöker överträffa varandra med självständig och överraskande politisk journalistik”, skrev de vidare. Ord och inga visor.
      De norska erfarenheterna är intressanta. Även vår debatt bör ta intryck av det som hänt, trots att det finns skillnader i politisk kultur och organisation.
      Ett annat problem är att partierna själva är dåliga på lokala frågor. De låter ofta rikspolitiken bära det man vill visa upp hemmavid.

      •••

      Vi i medierna beskriver gärna oss själva som viktiga spelare i det demokratiska samtalet. Lokaltidningen är en viktig arena för åsikter och debatt liksom för bevakning och granskning av makten. Men har vi någon verklig betydelse?
      Om det norska exemplet på lokaltidningens påverkan håller är det mycket löftesrikt.