Senaste tidningen från KT
  • Prenumerera

    1. Prenumerera på Karlstads Tidningen

    2. Autogiro, 55 kr/mån
      4 mån, 275 kr
      6 mån, 388 kr
      12 mån, 640 kr
    3. Loading ...
  • Månadsarkiv: januari 2007

      Gnällkrönika

      Sitter på Terneriffa, på träningsläger och skriver ihop en krönika som säkert kommer att uppfattas som ganska gnällig. Det kan vara bra att få skriva av sig när det känns lite motigt och halvdeppigt även om det drabbar KT :s läsare.
      Det är inte så att jag själv går omkring och mår jättedåligt om jag undantar en nacke och rygg som ständigt irriterar, men det ser jag mera som ålderssvikt. Nej, det handlar om de aktiva som jag tränar och som ständigt drabbas av små, försmädliga skavanker som gör att träningen hela tiden får balanseras om. Elitidrottsmän som ligger på gränsen till vad som är möjligt i sin träning riskerar hela tiden att få skadeproblem. Det är en svår balansgång och när olyckan är framme så blir oftast idrottaren besviken, ledsen och lättirriterad.
      Detta smittar av sig på omgivningen och även på en tränare. Som tränare lider jag naturligtvis med de aktiva men jag känner samtidigt att det blir svårare och svårare att ta samma omfattande engagemang som tidigare. Sannolikt är även detta åldersrelaterat och det kanske börjar bli dags att fundera om den närmaste framtiden.
      Det känns ändå skönt att skriva ett ord som framtiden när man fyller 60 i år. ”Var sak skall ha sin tid” heter det ju vilket är en devis som jag själv gärna predikar. Kanske dags att börja leva mera som man lär? Har man varit tränare i trettioåtta år så kanske det är naturligt att glöden och entusiasmen svalnar en aning.
      Nåväl, idrottarnas skador och tränarens humör går upp och ner som det mesta här i livet.

      •••

      Hörde från Sverige att kylan och snön äntligen kommit. Återstår att se om man hinner ta fram skidorna innan snön är borta.

      •••

      Hörde också att Mona Sahlin blivit vald till partiledare för sossarna. För mig framstår detta val som det mest korkade i jämförelse med alla andra tänkbara alternativ men vi må alla få ha våra uppfattningar.

      •••

      Hade flerfaldige guldmedaljören i VM och OS i kanot Susanne Gunnarsson till bordet på idrottsgalan. Trodde att jag redan hade hört det mesta om vad hård träning innebär men nu fick jag ytterligare en gång lyssna till en sanning om vad som ligger bakom en guldmedalj! Skidåkning enbart i form av stakning och utan valla i sex timmar, i syfte att träna de i paddlingen involverade musklerna, låter väl som en lagom utmaning…

      •••

      Jag kan inte låta bli att irritera mig så fort despoten Leif Silbersky dyker upp i TV-rutan med sina arroganta uttalanden om sina klienters oskuld och åklagarsidans inkompetens. Silbersky må, förvisso vara en skicklig advokat men självgodheten övergår min fördragsamhet.

      •••

      Inte långt kvar till vinterns världsmästerskap på skidor både nerför och på längden. Skall bli oerhört spännande att se hur de svenska alpina åkarna klarar av pressen på hemmaplan. Håller i alla fall tummarna stenhårt för kanonkillen Markus Larsson.

      •••

      Fick en prenumeration på tidningen FOKUS i julklapp av äldste grabben. Överraskande bra, rik på fakta och seriös måste jag säga. Köp den!

      •••

      Bara drygt hundra dagar kvar till båten åker i sjön!

      Vi hörs

      Svidande kritik mot lokal journalistik

      Vad som är bra respektive dålig journalistik är inte så enkelt att klara ut. Ytterligheterna är förstås lättast att identifiera, men mycket däremellan är svårare att värdera. I förra veckan publicerade medieforskarna Lars Nord och Gunnar Nygren en tankeväckande rapport (Mediernas bild av lokala valrörelser 2006) om hur den politiska bevakningen egentligen fungerar i medierna.
      Bakom utgivningen står demokratiinstitutet vid Mittuniversitetet i Sundsvall och det är Sveriges Kommuner och landsting som gett uppdraget. Det är intressant att läsa en utomståendes syn på vår lilla värld. Oftast görs sådana studier på nationella mediers skriv och prat. Det är extra intressant för oss i landsorten att ta del av materialet. Det handlar om vår vardag.

      •••

      Nord och Nygren har tittat på allt valmaterial (nyheter, reportage, debatt/insändare och ledare) som publicerades i medierna i nio kommuner och landsting, varav Karlstad och Värmland är en del.
      Det är dagliga medier som studerats; NWT, VF, SVT Värmlandsnytt samt TV4 Värmland. Karlstads-Tidningen är inte med i undersökningen. Jag tror dock inte vi avviker på någon avgörande punkt i det vi skrev och gjorde under valrörelsen.
      Det finns likheter och skillnader mellan de olika orterna/länen. I till exempel Värmland har även etermedierna varit väldigt aktiva, till skillnad mot exempelvis Östergötland.

      •••

      Det vi också ska veta är att i många kommuner finns inga lokala medier verksamma alls. Ur den synvinkeln är värmlänningar lyckligt lottade.
      – Det tycks som om valtemperaturen är hög i alla värmländska medier, summerar författarna.
      Orterna är alltså valda därför att där finns lokal journalistik och ett utbud av olika medier. Nord och Nygren menar dock att det är främst kvantitet som skapas i denna miljö:
      – Många tidningar, många etermedier förefaller stimulera den lokala offentligheten och förse den med fler röster, utspel, uppföljningar och kommentarer, skriver de i sin rapport. Men mediekonkurrensen ”triggar inte en utveckling där redaktionerna försöker överträffa varandra med självständig och överraskande politisk journalistik”, skriver de.

      •••

      Källor, perspektiv och annat är oftast lika. Vi traskar för ofta i samma spår och luktar efter samma dofter.
      Forskarnas dom över lokaljournalistiken i allmänhet hård:
      – Den kan tyckas närmast idylliskt sömnig och välmenande i sin stelbenta redovisningsplikt, men vi menar att det samtidigt är en förrädisk journalistik. Tråkigheten har nämligen ett demokratiskt pris. När det saknas en journalistisk vilja eller förmåga att vitalisera berättelserna om lokalsamhället och engagera medborgarna i den lokala demokratin uppstår ett tomrum i den lokala offentligheten.

      •••

      Ord och inga visor. Även om man inte delar alla deras synpunkter så är rapporten ett tänkvärt inlägg. Att till exempel andelen lokala ledare i tidningarna är så pass låg tycker jag är en sak som borde diskuteras. Och det Nord och Nygren menar med ”partipressens återkomst”, som de också lyfter fram som en anmärkningsvärd iakttagelse borde vara en tankeställare. Det är socialdemokratiska s.k andra tidningar som pekas ut.
      Nåväl, handsken är kastad. Om det nu är så att valrörelsebevakning, som är politikens högsäsong, har sådana brister, hur är då inte den vardagliga bevakningen av politiken och politikens aktörer i våra medier?
      Jag har tagit upp ämnet några gånger i denna spalt och egentligen understöds mina funderingar av Nygrens och Nords material.
      Jag tror dock att god samhällsjournalistik inte behöver ha högt tonläge. Politik är inte bara intressant när det handlar om partikonflikt. Ett bra exempel är till exempel hur budgetfrågor beskrivs. Vi tittar efter det som skiljer, som praktiskt taget alltid är saker i marginalen, medan det som det råder enighet om slipper igenom. Vi silar mygg och sväljer elefanter

      •••

      Medborgarna möter politiken genom medierna. Det är en utveckling som tilltar. En viktig fråga att fundera på är därför hur vi kan bli arena för det goda samtalet.
      Vi ska avslöja, förklara och orientera. Vi ska kommentera och sätta sakfrågor i rätt sammanhang och perspektiv. Vi kan inte ge alla svar. Men den som läser en tidning ska bli lite klokare. Då har vi lyckats.
      Egentligen tror jag att det handlar om att ta läsaren på allvar.

      Nyfödda bäbisar väger allt mer

      Dagens bebisar är större än tidigare. Nyfödda Lucas är en av många barn som väger mer än fyra kilo.

      Fler kan tänka sig donera organ

      Förra året togs organ från 137 avlidna personer hand om. Det är den högsta siffran på 15 år.
      Även antalet anmälningar till donationsregistret har ökat.
      – Alla som är någorlunda friska kan donera ett eller flera organ, säger Lars-Åke Johansson, donationsansvarig läkare vid Lanstinget Värmland.

      Nu ska Gruvlyckan bli tryggare

      Nu ska boende på Gruvlyckan i Karlstad kunna känna sig säkrare och tryggare. Karlstads kommun har påbörjat projektet ”Säkert och tryggt på Gruvlyckan”. Syftet är förbättrad trygghet på området.

      Karlstads-Tidningen, nazismen och kristallnatten

      Att läsa gamla tidningslägg är väldigt intressant. Man får en känsla av tidens stämning. En tidning kan som få källor också berätta om vardagens vedermödor i ett samhälle. När jag läser texterna, nästan 70 år senare, så har jag historiens facit att tillgå.

      Åter från Auschwitz med oförglömliga minnen

      I november i höstas deltog Jennifer Larsson, Malin Weinstock och Rebecka Jonsson i en studieresa till södra Polen. Målet var olika platser som är förknippade med Förintelsen. Resan arrangerades av Brottförebyggande Centrum i Värmland. Nu är de tillbaka med en dagbok från resan.

      Anrika Bilsmide stänger porten

      Bilsmide var ett av de första företagen på Våxnäs industriområde. Efter 45 år slår de nu igen och ännu en av landets traditionella smidesverkstäder går i graven.

      Alkolåsen på bussar har effekt

      Alkolås på bussar och taxibilar blir allt vanligare.
      – Kunden behöver aldrig fundera på om föraren är nykter eller ej, säger Erling Karlsson, Taxi Kurir som ser tekniken som en konkurrensfördel.

      Hårdare tag vid livsmedelskontroll

      För livsmedelsföretag som inte sköter sig kommer det att kosta. Från den 1 februari börjar kommunerna att tillämpa avgiftsfinansierad livsmedelskontroll.
      Ett ”högriskklassat” företag med dåliga rutiner kan få en nota på 89 600 kronor.

      Öppnade antikvariat i källaren


      Vissa var skeptiska till att Bengt och Britta Andersson skulle starta projektet med Bokbob ”i deras ålder”. Själva tycker de att det är en trevlig sysselsättning som ger intressanta möten med människor som kommer till antikvariatet.
      Foto: ANNA OSCARSON

      Ett flöde av pressmeddelanden

      Under en vanlig vecka kommer många pressmeddelanden till en tidningsredaktion. De innehåller exempelvis inbjudningar, utspel, kommentarer, förslag, rapporter och mycket mer.
      Avsändarna är både lokala och nationella. Även en del internationella aktörer hittar en liten lokaltidning i Karlstad. Världen är större och mer närvarande.
      Det är en stor skillnad jämfört med hur det var för 25 år sedan. Framförallt intresseorganisationer, branschförbund, företag och även offentliga institutioner är aktiva. Även föreningslivet är aktiva.

      •••

      I mediesamhället handlar det om att synas och märkas. Det satsas stora resurser på att förse medier med tips, uppslag och information. Informations- och PR-branschen har vuxit kraftigt sett över ett årtionde. Deras tjänster efterfrågas av allt fler, även kommuner och andra kommunala inrättningar.
      Problematiken med statliga myndigheter och företag som bedriver opinionsbildning gentemot sina uppdragsgivare eller ägare har uppmärksammats under senare år.
      Det är dock inte så enkelt som det synes. Det finns informationsbehov – uppdrag som ska utföras. Skillnaden mellan information och åsikter är inte alltid så tydlig.
      Ett exempel är den kommunala konsumentverksamheten i Karlstad som både informerar men ibland även propagerar för hur vi borde bete oss. Det är opinionsbildning. Och när kommunen driver kampanj för invandrares möjligheter på arbetsmarknaden befinner man sig i en gråzon. Den finns en gräns för den kommunala kompetensen.

      •••

      I många pressmeddelanden lanseras egna undersökningar och utredningar. De ges sken av allmänvara och presenteras som nyheter. Det gäller för dem som tar emot materialet att vara uppmärksamma. Oftast har ju avsändaren ett syfte med sitt meddelande.
      Det är inget skumt med det, bara att vi i medierna behöver vara medvetna om detta. Ett exempel är Aftonbladets förstasida den 2 januari som domineras av en prisjämförelseguide för dagligvaruhandeln, där Bergendahls City Gross visade sig vara billigast. Undersökningen levererades av Bergendahls pr-byrå GCI Malmö. Här finns ett trovärdighetsproblem.

      •••

      Informationsavdelningarna i kommuner och lands­­ting är också aktiva. Under förra veckan sände Karlstads kommun ut tio pressmeddelanden, landstinget sände ut fem. Ofta handlar dessa om att avsändare vill ”puffa” för sin verksamhet.
      De lyckas många gånger, att döma av vad som skrivs och sägs i lokala medier. Många nyheter och notiser har sitt ursprung i pressmeddelanden. Ibland händer det att pressmeddelanden publiceras rätt av, då som artiklar. Det händer i stora tidningar och i små tidningar.

      •••

      Ett pressmeddelande kan också berätta om tillstånd hos den som är avsändare. I veckan basunerade landstinget i Värmland ut att de från och med nu också ska vara en serviceorganisation. En ”storsatsning” ska göras på förbättrad tillgänglighet. Med tillgänglighet menas att den som ringer till en vårdcentral eller institution ska få svar. Uppenbarligen ser man det som en innovation att det svaras i telefonen. Personligen tycker jag att kraven då är alldeles för lågt ställda.
      Meddelandet från LiV berättar också att de haft möte där företrädare för Jämtlands läns landsting medverkat. De påstås vara bäst på tillgänglighet – då i en väldigt begränsad betydelse när det bara handlar om att svara i telefonen. Kötid till vård och behandling talar ett annat språk. Det är den stora tillgänglighetsfrågan.
      Ett annat pressmeddelande från Kristinehamns kommun berättar om olika projekt som startats eller ska startas så att kommunen klarar sin ekonomi långsiktigt. Exempel som nämns är att olika förvaltningar kan förbättra sitt samarbete. De ska prövas på vilket sätt som kommunens lokaler bättre kan utnyttjas. Transportsystem och logistik ska ses över. Allt i syfte för bättre hushållning och ekonomi. Det synes klokt.
      – Det handlar om att tänka nytt, säger kommunchefen Lennart Fräjdin i pressmeddelandet.
      Vad det visar är hur fast reviren sitter. Att exempelvis förvaltningar inom en och samma kommun borde kunna samverka är självklart. Men pressmeddelandet berättar om en annan sida. Vanligt vardagligt förändringsarbete framställs som förnyelse och nytänkande. När det blir en nyhet att förvaltningar kan samverka, då är det långt kvar.

      Varför löften på just nyår?

      Nyårslöften är väldigt trendigt att avlägga. Man ska börja träna, äta bättre, sluta röka och så vidare. Helt enkelt bli en bättre människa. Så här några veckor in på det nya året är det förstås väldigt många som kämpar med nyårslöftena de avlagt, som redan har brutit sina löften eller aldrig ens börjat med dem.
      Olika löften är svårare respektive lättare att hålla, allt beroende på person och motivation. Själv har jag aldrig riktigt förstått mig på det där med nyårslöften.
      Varför avlägger man ett löfte just på nyår? Om man verkligen vill börja/sluta med någonting är det väl bara att sätta igång? Vad förbättras av att man väntar till nyår?
      Man får bara mer tid att tänka över löftet och eventuellt ändra sig. Har man tänkt sig att börja träna missar man en massa pass om man väntar till nyår, ska man sluta röka hinner man röka många cigaretter innan nyår. Så varför vänta?

      •••

      Jag kan inte se några fördelar med det. Oftast när man avlägger ett löfte berättar man för någon annan vad detta löfte går ut på. Det känns som att löftena mestadels är till för alla andra och inte för en själv. För att man ”ska” avlägga ett löfte och vara duktig. Som att man söker bekräftelse från andra. Nej, det där med löften är inte alls min grej. Jag tycker helt enkelt att det är bättre att göra vad man känner för och göra det när man känner för det!

      •••

      Något som däremot är min grej är bandy! Denna fantastiska folksport som det dessvärre har gått utför för de senaste åren. Även om jag är född och uppvuxen i Karlstad hejar jag faktiskt inte på Boltic/Göta.
      De ”Mesta mästarna”, det vill säga Västerås SK, är mina favoriter.
      Trots den enorma rivaliteten dessa klubbar emellan måste jag erkänna att jag tycker det är synd och skam att det går så dåligt för Boltic/Göta. Laget som inte för alltför länge sedan var laget med stort L tvingas nu kvala och ligger inte alls bra till.

      •••

      Tråkigt för fansen, laget och för Karlstad. Boltic/Götas problem tror jag i första hand är ekonomin, i andra hand Färjestad BK och sist men inte minst arenan. När det går så otroligt bra för FBK är det förstås inte många som vill gå och kolla på ett bandylag som nästan aldrig vinner. Man vill hellre gå hem och glädjas över en seger än att gå hem och ”sörja” efter en förlust.
      Att man dessutom kan välja en bekväm, varm sittplats före en kall stå­plats förbättrar inte läget för Boltic. Ska intresset upp måste en inomhus­arena byggas även för bandyn! Inget snack om den saken.

      •••

      Även om löften inte är min grej hoppas jag att Karlstads kommun till nästa år lovar att bygga en inomhusarena till bandyn och håller sitt löfte!
      Ha det fint!

      Häftig musik och humor i Rent

      Häftig musik, humor och starka känslor. Det bjuds publiken på när Suzanne Carling sätter upp rockmusikalen Rent på Scalateatern i Karlstad i vår.
      – Jag vill förmedla kärleken och att man ska ta vara på livet, säger hon entusiastiskt.

      Vantar – en utställning som värmer

      Tumvantar, finvantar och barnvantar, tovade, stickade som knypplade. Alla får de plats när Konsthantverkarna i Värmland öppnar utställningen ”Vantar – mellan tummen och pekfingret”.
      – Fantasin har verkligen flödat fritt, berättar Kamilla Kvarnevik, en av föreningens medlemmar.