Senaste nytt från KT
  • Prenumerera

    1. Prenumerera på Karlstads Tidningen

    2. Autogiro, 55 kr/mån
      4 mån, 275 kr
      6 mån, 388 kr
      12 mån, 660 kr
    3. Loading ...
  • Månadsarkiv: december 2006

      Det blir ljusare

      Skönt, sitter på morgontåget på väg till Karlstad och julhelgen. Snön som föll igår är borta, men det hindrar inte att en slags julstämning ändå sakta smyger sig på. Snart i hemstaden där nya inslag – min lilla dotters första hyfsat medvetna möte med en tomte – kommer att samsas med gamla familjetraditioner.
      Ännu vintermörk morgon och tågresan bjuder som vanligt tillfälle till reflektion, fullt naturligt över mina krönikor när jag nu skriver på den sista.

      •••

      Det har blivit mycket om miljö, påpekade någon. Kanske inte så förvånande med tanke på mitt arbete, tyckte jag. Och varför inte?
      Min erfarenhet av diskussioner med enskilda, och av tusentals möten och föreläsningar på skolor, företag, myndigheter och i politiska sammanhang är att människor är intresserade av miljöfrågor. Engagemanget är starkt, glädjande nog. Få uppfattar miljöförbättringar som uppoffringar och ett liv i säck och aska. Tvärtom ser allt fler människor miljöarbete som stimulerande och meningsfullt, med även som roligt och lönsamt. Miljöhänsyn kan stärka både den personliga och samhällsekonomin, även på kort sikt.
      Det tycks nu även vår nye statsminister till sist ha insett. Häromdagen skrev Fredrik Reinfeldt och miljöminister Andreas Carlgren att Sverige ger stöd åt ett ganska tufft EU-mål om att minska de utsläpp som påverkar Jordens klimat med en tredjedel mellan 1990 och år 2020. Det är viktigt att Sverige, om än i ett mycket sent skede, ger stöd åt en sådan politik.

      •••

      Tyvärr valde stats- och miljöministern att inte ange någon målsättning för Sverige. Det sänker förstås trovärdigheten inom EU – lätt att kräva av andra när man sakar konkretiserade ambitioner på hemmaplan, resonerar många.
      Och visst behövs åtgärder här hemma. Sverige är visserligen världsbäst i flera miljögrenar, men på några områden ligger vi tvärsist. Ett pinsamt exempel är att svenska bilar drar mer bränsle än bilparken i något annat EU-land. Sverige ligger efter rika västländer som Danmark och Tyskland, men också de baltiska staterna, vars miljöarbete är ganska nyväckt. Detta gör förstås att det är dyrare att köra bilarna i Sverige än inom övriga EU.

      •••

      Men, nog för stunden om miljötemat som fått sin beskärda del i mina krönikor. Vad jag däremot halvt om halvt lovade i min första krönika, men som jag hittills inte alls har berört ord, är matlagning. Nå, här något att förhoppningsvis njuta av till helgen, om och när ni tröttnat på julmaten:

      •••

      Bryn finskuren kycklingfilé tillsammans med lika många paprikor och kanske en kvarts purjolök och dussinet oliver. Salta och krydda med svartpeppar och några nypor dragon. När allt fått färg så fräs en stund i hyfsat med torrt vitt vin, och låt sedan koka i grädde så att såsen blir mustig och får fin färg. Servera med ris eller tagliatelle, något grönt och ett riktigt torrt vitt vin, förslagsvis en Chablis eller Sancerre. Skål.
      Tåget susar över gränsen till Värmland och just nu ljusnar det ute. Givetvis. Precis som i världen.
      Tack för mig!

      Så lite och så mycket…

      Nyligen berättade tidningen Dagens Samhälle om ett samarbetsprojekt i Gävle. Det har inte omskrivits så mycket i andra medier. Det är skolan och socialtjänsten som tillsammans med landstingets barnpsykiatri hittat vägar till att prissätta förebyggande insatser och tidiga ingripanden mot unga på glid eller familjer med sociala problem. Det är del av ett större projekt i fler kommuner som finansieras av allmänna arvsfonden.
      Häromåret presenterade några myndigheter (Skolverket, Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet) en modell för att göra en samhällsekonomisk analys av värdet av förebyggande insatser. Rapporten heter Tänk långsiktigt. Jag har skrivit om den i Karlstads-Tidningen tidigare.
      Inom den sociala forskningen finns liknande tankar presenterade. Det är delvis ett gungfly, då det finns mer teori än praktik att luta sig mot.

      •••

      Saken kan tyckas vara enkel. Vi tycker säkert lite till mans att det borde vara självklart att förebyggande är det bästa. Så tänker vi i det egna lilla världen, till exempel när det handlar om att underhålla ett hus eller en bil. Eller ta vaccinationer mot influensa som de flesta landsting, däribland vårt eget, erbjuder gratis till sina äldre invånare. Där är det alldeles klarlagt att landstinget sparar kronor, sjukdagar och sjukhusjobb.
      Fördelarna är flera. Mindre köer och väntetider. Landsting kan ägna mer tid åt svårare sjuka. Detta förutom att fler slipper få huvudvärk och snuva. Den mänskliga dimensionen är visserligen svårare att mäta, men den finns där som ett ytterligare plus.
      Men faktum är att Gävleprojektet handlar om ett pionjärarbete. Poängen är att visa att det kan vara god hushållning att inte välja det billigaste eller att det kan vara dålig ekonomi att avstå från insatser som förvisso kostar. Därför en är viktig ingrediens i Gävle att ha med ekonomer från början. Detta för att klara ut ekonomiska flöden och konsekvenser. Och de kan sätta en prislapp som det som händer respektive inte händer.

      •••

      Samtidigt förvånas jag över hur lite som egentligen behövs. Rekommendationerna i Gävle handlar inte om några revolutionerande saker. Ett råd är att olika förvaltningar och avdelningar ska prata med varandra om gemensamma frågor. I budgetprocessen ska det noteras vad samverkan sådan kan ge eller om alternativet är att göra saker på egen hand. Så lite handlar det alltså om – eller så mycket om man vill. Sektorstänkandet är så ingrott att det hämmar agerandet. Här finns också de verkliga samarbetsproblemen att ge sig i kast med, inte den låtsasdebatt som sker om regioner, samverkansorgan, län och landsting.
      Många olika grupper gör anspråk på samhällsresurserna. Om det går att visa för dem som fattar beslut att det god hushållning med både pengar och människovärde att bete sig på ett visst sätt ökar chanserna att man väljer den vägen. I varje fall om man tror på att det finns rationalitet och logik i det politiska systemet. Socialt utslagna eller utsatta är annars inga starka påtryckargrupper. Chansen att deras behov syns ökar med ett sådant arbetssätt. Det finns ett stort värde i det tycker jag.

      •••

      I Karlstad finns också sådant på dagordningen. Arbetsmarknads- och socialnämnden har vid några tillfällen pratat sådana idéer. Här kallas det för ”socialt investeringskonto – tidiga insatser i samverkan”. Både kommun och landsting finns med. Men det är en verksamhet i periferin, den har levt som ett mindre projekt beroende av särskild finansiering. Kommunrevisionen i Karlstad har även nosat på frågan.
      Egentligen borde ju sådant vara en självklar del av utvecklingsarbetet i kommunen och landstinget. Långsiktigt tänkande ska inte vara projekt. Det borde istället vara ledstjärna för allt som offentlig sektor gör. Nog är det märkligt att det faktum att tjänstemän i en kommun och i ett landsting eller annan myndighet pratar med varandra kan vara en så revolutionerande företeelse i vårt land.

      En av poliserna som jagade honom

      När pyromanen härjade under några månader 1959 kallades all tillgänglig polis in i jakten på förövaren. En av dessa var Karl-Arne Hjalmarsson som än i dag minns detaljerna.

      Pyromanen som satte skräck i 40 000 Karlstadsbor

      Sommaren 1959 stod Karlstadsborna på tå. En pyroman härjade som höll på att ödelägga hela stan. Nu har författaren Erik Bengtson skrivit boken “Snällast i världen” om dessa spänningsfyllda månader och om gärningsmannen.

      Tysk bryggare släckte Karlstadsbornas törst

      Mångkulturåret lider mot sitt slut. Huruvida det varit en framgångsrik satsning ska vi låta vara osagt. Vi ska ändå ta chansen att bidra till det mångkulturella temat, genom att titta lite närmare på en familj som var verksam i Karlstads handels- och näringsliv i mitten av 1800-talet.

      När sex personer skulle dela på ett rum

      Julen är överflödets högtid. Varje år slår julhandeln nya försäljningsrekord, men det är faktiskt inte så länge sedan samhället såg helt annorlunda ut. Låt oss lyssna till en röst ur arkiven…

      De utvisades egen tomte

      I över 20 år har Gunde Gustavsson skött bortalagets utvisningsbås i Färjestads ishall. Ett uppdrag som har gjort honom till rikskändis med placering på tv-topplistor och ett eget smeknamn: ”Tomten”.

      Ishan Eken: ”En bonnpôjk från Molkom”

      – Jag är en bondpojk från Molkom.
      Det säger Ihsan Eken med glimten i ögat när jag frågar vem han är och varifrån han kommer. Han gillar att diskutera. Han är bildad. Vi träffas i ett litet lunchkyffe i hans andra hem, pizzeria Norrstrand som han driver.

      Extra mycket julläsning

      Denna vecka bjuder vi på en alldeles extra tjock tidning. Med massor av läsning och pyssel för den som vill unna sig något speciellt under sina jullediga dagar. Håll till godo.

      Spåren efter Furugård

      Furugård hette de, nazismens främsta apostlar i Sverige under 20-talet och det tidiga 30-talet. Birger hette en av dem vars trälåda finns deponerad på Värmlands Museum.

      Angelica släpper loss sina åsikter i bloggen

      Angelica Lindvall har bloggat i ganska precis ett år.
      – Jag uppdaterar bloggen flera gånger varje dag, annars förlorar besökarna snart intresset, säger hon.

      Lucia från morgon till kväll

      Värmlands Lucia och tärnor hade fullt upp på luciadagen. De började i tidig morgon och sedan höll det på ända fram till kvällen. Thomas Österdahl, som ansvarade för transporterna den dagen, förde noteringar om vad som hände och

      Förening för dolda funktionshinder

      ADHD, Tourette, Asperger syndrom, DAMP. Intresset för och kunskapen om neuropsykiatriska funktionshinder ökar.
      I Karlstad har riksförbundet Attention en lokalavdelning som arbetar för att ge stöd och möjligheter till dem som har dessa dolda funktionshinder.

      Ny modell ska förenkla för nyanlända flyktingar

      Just nu håller Roger Granat, enhetschef IFA Karlstads kommun, på och skissar på ett avtalsförslag som ska få nyanlända flyktingar att lättare ta sig in på arbetsmarknaden.

      Ny ambulans för två

      En ambulans som är större än alla andra i stan. Den finns sedan i våras på ambulansstationen i Karlstad. Långa ambulanstransporter blir mer ekonomiska när två patienter kan åka i samma bil.