Senaste nytt från KT
  • Prenumerera

    1. Prenumerera på Karlstads Tidningen

    2. Autogiro, 55 kr/mån
      4 mån, 275 kr
      6 mån, 388 kr
      12 mån, 660 kr
    3. Loading ...
  • Månadsarkiv: november 2006

      Vad är det som försiggår därborta?

      Det var inte längesen vi fick en projektuppgift i engelskan. Ungefär en månad fick vi på oss, och arbetsuppgiften var helt fri. Det enda kravet var att det skulle ha något att göra med ett engelsktalande land. Jag vet inte varför, men den första tanken som slog mig var Guantanamo Bay.
      Åtminstone jag har aldrig fått grepp om vad som händer därborta. En ö var det va? Kuba eller något. De håller en massa terrorister i styr och gör vår värld mycket säkrare, och det är väl bra, eller? Sanningen skulle dock visa sig vaara lite mer komplicerad än så.
      • • •
      Jag skulle vilja se mig själv som ganska allmänbildad. Intresserar mig mycket för politiska frågor, läser mycket tidningar och försöker hålla mig
      uppdaterad så gott jag kan.
      Ändå kan jag inte direkt påstå att jag känner mig sådär väldigt välinformerad om vad som verkligen händer där borta. Att jag sen är ganska bra på att ignorera sådant som inte är sådär väldigt angeläget för min egen del, eller i närheten av mig, gör väl att jag kanske har mig själv att skylla för att jag inte vet mer om det här sedan innan.
      • • •
      Under året släpptes filmen, som kanske egentligen borde gå under kategorin dokumentär, ”The road to Guantanamo”, där man följer tre män från det att de tas tillfånga till det att de senare släpps fria ur fängelset. Trots en ganska tam prestation av skådespelare och en i övrigt rätt dålig filmproduktion, lyckas de hur som helst visa under vilka vidriga förhållanden dessa fångar hålls, och vad de utsätts för.
      Vissa klipp i filmen är bara pinsamma och man tänker att såhär kan det verkligen inte gå till, det här kan inte vara sant.
      • • •
      Hundratals fångar hålls kvar på misstanke om att de kanske kan ha gjort något, utan chans att förklara sig eller att få ta sitt fall genom en rättegång. Helt enkelt för att det inte finns konkreta bevis för att de verkligen har något med terrorism att göra över huvud taget.
      Istället tvingar man fram bekännanden om att de varit inblandade i något som har med terrorism att göra, efter lovord om mer mat, trevligare cell och humanare behandling i övrigt. När också fångar under 18 år placeras i cellerna, som faktiskt hänt ett flertal gånger, undrar man ju verkligen vad det är som försiggår där borta.
      • • •
      Visst finns det kanske en och annan terrorist bland dessa hundratals fångar, men med tanke på alla de oskyldiga som drabbas av detta, undrar man ju om det är rätt väg att gå. Citat Amnesty international: ”Guantánamo Bay has become a symbol of injustice and abuse. It must be
      closed down“

      Ett jubileum att verkligen fira

      Vilka förhållanden gör att ett land utvecklas? Det är en svår fråga att svara på. Det finns inte en enda förklaring, utan svaret finns i sådant som beror på ekonomins funktionssätt, stabiliteten i institutioner och klarhet kring äganderätten, folkhälsa, migration, sociala reformer, utbildningsnivå, demokrati och offentlighet.
      Värderingar och inställning till arbete spelar roll. En del beror också på tur, väder och klimat. Sedan beror svaret också på vad vi själva tror och tycker. Vi tolkar verkligheten.
      Poängen är att vår ekonomiska-, sociala- och politiska historia har flera versioner. Den ena eller andra behöver inte nödvändigtvis vara falsk lika lite som den är den enda sanningen.
      Själv tror jag att yttrandefrihet och öppenhet är bland de viktigaste faktorerna till varför ett land utvecklas. Kan inte forskning, politiska och ekonomiska beslut ifrågasättas och debatteras finns inga mekanismer som korrigerar när det går fel.
      • • •
      Jag tror inte det är någon tillfällighet, som nobelpristagaren i ekonomi Amartya Sen visat, att samhällen med demokratisk kontroll och styrning, klarat katastrofer, svält och misär mycket bättre än totalitära samhällen.
      Demokratiska samhällen utgör alltså inte bara skillnad när det gäller hur människor behandlas och lever, utan demokrati har också betydelse för utveckling och möjligheterna att för människor och samhällen att växa.
      Ja, jag vet att det finns stötande inkomstklyftor och upprörande orättvisor i många demokratiska länder – men det finns debatt och kritik, liksom rörelser och människor som kan arbeta öppet där för en förändring. I slutna samhällen finns inget sådant. Skillnaden är långt mer än filosofisk.
      • • •
      På lördag, den 2 december, är det 240 år sedan offentlighetsprincipen stadfästes i vårt land. Det finns flera som bör äras. En som särskilt bör nämnas är Anders Chydenius, en tyvärr ganska anonym person i vår historieskrivning, men som har spelat en oerhört viktigt roll för framväxten av det Sverige som finns idag.
      Han bodde i finska österbotten, som då var en del av vårt land. Han arbetade för näringsfrihet och frihandel, liksom för sjukvård för allmänheten och för fattiga människors rättigheter.
      Chydenius verkade också för det tryckta ordets frihet, och för avskaffande av censuren. Den fråga där han själv spelade den viktigaste rollen var nog tryckfriheten.
      1765 kom han till riksdagen. Chydenius utsågs till sekreterare för riksdagens tryckfrihetsutskott. Han knåpade i den rollen ihop det utlåtande som fick en avgörande betydelse för att ge form åt förslaget och att övertyga många tvivlare.
      Han kämpade också för allmänna handlingars offentlighet, ett för den tiden – och även på vissa håll i vår tid – ovanligt och utmanande förslag.
      Han menade – klartänkt – att en förutsättning för lyckade politiska beslut är att riksdagens verksamhet är underställd offentlig övervakning och han menade att pm, protokoll, underlag och liknande skulle kunna publiceras fritt.
      • • •
      Idag när politikens sfär är så mycket störreär detta ännu viktigare.
      På lördag är det alltså jubileum för världens första “offentlighetslagstiftning”. Det är ett bra tillfälle att reflektera över hur det står till med offentlighetsprincipen och öppenheten i vår tid. I Karlstad. I Värmland, I Sverige eller i världen.
      Det finns personer i staten, kommunerna och landstingen (för att inte tala om EU) som tar lätt på dess mening. De tycker den är onödig, ser offentlighet som problem och medier som motståndare.
      Offentligt samtal, insyn, ibland kritik, är ett bra sätt att utveckla verksamheten. När det är tyst och stängt ökar risken för felsteg. Grundfelet i vår tid är inte för mycket öppenhet. Felet är det motsatta.
      Anders Chydenius visste inte hur rätt han hade.

      Kebab och kultur går hand i hand

      Kebab och kultur, kan det gå ihop? I alla fall hos Kebab House i Karlstads city. De har byggt en innergård som ger en känsla av hur staden såg ut där förr.

      Fler söker ekonomiskt stöd till jul

      Jul innebär stor påfrestning för många plånböcker. För dem som i vanliga fall har svårt att få ekonomin att gå ihop kan julen skapa totalt haveri. Till Västerstrandskyrkan ökar antalet förfrågningar om hjälp drastiskt inför jul.

      Tjäna pengar genom att betala a-kassa i förskott

      Genom att betala a-kassa och fackavgift före nyår kan man tillgodogöra sig avdragsrätt och skattereduktion. Trots att regering och riksdag sagt annat.

      Skälla på barn ett ämne för Föräldraakademin

      På golvet tultar små barn omkring bland leksaker och gosedjur. Föräldrarna sitter koncentrerat och lyssnar till barnmorskan Ann-Sofie Skog som pratar om att skälla på barn.
      Det är måndag förmiddag och Föräldraakademi på Kronoparkskyrkan.

      56 behandlas mot hiv i Karlstad

      På fredag är det aids-dagen vilket kommer att uppmärksammas även i Karlstad. 40 miljoner människor i världen är hiv-smittade. På centralsjukhuset i Karlstad behandlas för tillfället 56 personer för smittan. Skillnanden nu mot för tio år sedan är att idag överlever de som får behandling.

      Almanacka med FBK:s familjebilder

      Bland Färjestads hockeyfruar finns det flera som tidigare har följt med över till NHL. De är därför vana vid olika välgörenhetsprojekt. Nu har de fört traditionen vidare till Karlstad och gjort en almanacka med spelarna och deras familjer. Överskottet går så klart till välgörenhet.

      Ilskna Färjestadsbor går vidare

      Robert Carlström (bilden) och andra boende på norra Färjestad är besvikna på kommunen. De har tidigare radat upp 26 punkter med trafikproblem, som tung trafik och höga hastigheter, utan att få gehör. Nu har de tröttnat och överklagar saken vidare.

      Magganpriset till Göran Schedvin

      Årets ”Magganpristagare” blev den frispråkige värmlandsbördige läkaren Göran Schedvin. Priset – en medaljong och ära – fick han ta emot under den Värmländska bokmässan.
      Priset är uppkallat efter Karlstads-Tidningens stridbare chefredaktör Mauritz Hellberg, som kallades för Maggan.

      Christine vald till Värmlands Lucia


      GRATTIS! Karlstads-Tidningens läsare har valt Christine Hedelin till att bli Värmlands Lucia 2006. Rekordmånga hade engagerat sig i årets omröstning bland de fem kandidaterna: Madeleine Hellberg, Kajsa Wahlstedt, Christine Hedelin, Viktoria Brattström och Martina Staffansson.
      Foto: ØIVIND LUND

      Gränser för människans räckvidd

      Finns det en gräns, eller kan vi nyttja all natur om det bara ligger tillräckligt mycket i andra vågskålen? Frågan är aktuell av åtminstone två skäl.
      Mitt första exempel är skogsindustrins utspel om att exploatera våra fyra nationalälvar (Torneälven, Kalixälven, Piteälven och Vindelälven) med storskalig utbyggnad av vattenkraft. Det skulle för alltid förstöra den orörda naturen i områdena. Det strömmande vattnet skulle strypas, styras och tystas.
      Glöm myten att vattenkraften är ett ”rent energislag” – växter, djur och hela landskap skadas oerhört svårt. Dessutom drabbas rekreationsmöjligheter, turism, sportfiske och därmed mycket lokalt näringsliv klart negativt av vattenkraftsutbyggnad.

      •••

      De få svenska stora älvar som ännu inte förstörts genom reglering tillhör norra Europas sista vildmark. Det vore en tragedi för oss och kommande generationer om sådana värden skulle förstöras. Men för skogsindustrin finns ingen gräns, ingen moralisk spärr.
      Industrins motiv är viljan att generera el. Man antyder elbrist, men Sverige är en nettoexportör av el. Man konstaterar att elpriset är högt, och det stämmer, men det är en given följd av att Sverige länkat samman elnät och elmarknadspolitik med omvärlden där priserna varit högre. Energiresurserna är också begränsade och förknippade med miljökostnader, så därför blir det dyrt för den som inte hushåller.

      •••

      Istället för att drömma om utbyggda nationalälvar och lägre elpriser vore det bättre att effektivisera industriprocesser och minska elberoendet. Forskning visar på en enorm potential.
      Om ny el ska genereras så är biobränslen och vind väl fungerande energikällor. Enbart i Tyskland finns idag mer än 20 gånger så mycket vindel som i Sverige, motsvarande ungefär en tredjedel av den svenska kärnkraften. Och Sverige har bättre vindlägen.

      •••

      Av allt att döma inser de politiska beslutsfattarna samma sak. Näringsministern sa också nyligen nej till exploatering i nationalälvarna.
      Mitt andra exempel är mindre klart och rör fjället Städjan i Dalarna. Området är idag skyddat enligt svensk lag och EU:s lagstiftning på grund av dess höga naturvärden. Fjället är unikt. Men länsstyrelsen i Dalarna yttrade sig häromdagen positivt om en ansökan att få bygga en stor skidanläggning på fjället. Det skulle givetvis helt förstöra området.

      •••

      Den förra regeringen och Naturvårdsverket sa tydligt att det inte kan bli tal om exploatering av fjället. Den nya regeringen har ännu inte yttrat sig. Frågan är om det även denna gång sätts en gräns för människans räckvidd.
      Jag tror att sådana gränser är viktiga i många fall. Vid nästan alla exploateringsprojekt finns mer eller mindre goda skäl för att nyttja naturen, men utan gränser blir den samlade effekten över tiden förstås att de naturliga ekosystemen inte bara naggas i kanten utan också helt eroderar. Det är olyckligt. Varför? Ja fråga dig själv – vad vore människan utan naturen?

      Ta dem på allvar

      162 000 människor röstade på Sverigedemokraterna i senaste valet. Det gav mandatutdelning i 140 kommuner och tre landsting. I Värmland fick de representation i elva kommuner.
      I Karlstads kommunfullmäktige sitter nu två företrädare för dem. Här har det hittills gått lugnt till, men på andra ställen har polisen fått skydda deras valda företrädare när fullmäktige har samlats. Det är tragiskt på flera sätt, därför att det faktiskt handlar om folkvalda företrädare med samma legitimitet som vilken folkvald politiker som helst. Att med våld eller hot om våld obstruera folkets val är oacceptabelt. Varje demokratiskt sinnad människa måste reagera mot detta. Det finns inga förmildrande omständigheter. Överfallen och hoten leder också till att fokus flyttas från Sverigedemokraternas politik och företrädare till annat. Konsekvensen blir då mindre av debatt och granskning av partiet.

      •••

      Man kan fråga sig om det faktum att nästan tre procent i det senaste valet röstade på ett parti som Sverigedemokraterna egentligen är något att bli så exalterad över. 97 procent röstade ju på andra partier. Så är det förvisso, men partiet utmanar mycket av det som är värdegemenskap och anständighet i vårt samhälle. Deras bärande idé är misstro. Deras etablering sedan mitten av 1970-talet har inte tagits på allvar. För varje val som gått har de flyttat fram sina positioner. Nu är de med i matchen. Partistöd på i runda slängar 50 miljoner de kommande fyra åren gör att de kommer att ha stora resurser för expansion och organisering. Det kommer att märkas i samtalstonen i politiken.
      Till veckan inbjuder Karlstads universitet till ett seminarium om partiets framgång och mediernas roll för denna. En rad intressanta personer kommer att medverka. Jag vill härmed bidra med några egna funderingar. Den svåra balansgången handlar om att inte ge dem större utrymme och tyngd än vad deras politiska styrka motiverar. Bevakningen av dem bör ske på samma villkor som för andra politiker.
      Men vi kan redan se att det inte är så. Utspel och förslag från dem får utrymme. Politiker från andra partier, om det inte handlar om rent exekutiva personer, har svårt att uppbåda motsvarande intresse för sina förslag. Det har att göra med att vardagsbevakningen av politiken är sparsam och vidare finns hos oss medier ett större intresse för det oväntade/knäppa/
      absurda/spektakulära/vulgära än för något seriöst och vardagligt torrt förslag från någon lokal politiker. Kanske är problemet inte att Sverigedemokrater tar massmedial plats, utan i stället att de andra företrädarna syns så lite. Frågan bör definitivt ställas.

      •••

      Partierna i Karlstad kommunfullmäktige har deklarerat att de inte vill ha något med Sverigedemokraterna att göra. Det är inget odemokratiskt i det. Att politiska partier hålls utanför politiskt samarbetet är en del av demokratin. Samtidigt ska man vara medveten att stigmatisering är en tillgång för dem. Ju mer utanför, desto tydligare kan rollen som outsider spelas. Det är nämligen så de ser sig själva. Socialdemokraterna i Värmland har på sin webb (http://www.s-info.nu/region/show_news_g.asp?id=10&news=641) ett dokument om tankar och strategier om hur Sverigedemokraterna ska bemötas, . Det är från 2002 och är det mest omfattande tankearbete i ämnet jag kunnat hitta på de olika parternas hemsidor. Problemet är att väldigt lite av det som planerats har utförts. Där är de i sällskap med övriga partier. Någon enstaka debatt förändrar inte den bilden.
      Vid sidan av flyktingpolitik är politikerförtroende, eller snarare avsaknaden av sådant, den viktigaste politiska faktorn hos deras väljare. Sverigedemokraterna vann flest nya anhängare hos dem som röstade på likasinnade partier förra valet. Därefter kom rösterna från soffan och från vart och ett av riksdagspartierna vanns relativt sett ungefär lika många nya väljare. Alla riksdagspartier hade alltså ett utflöde till sd. Det är en kunskap som är viktig att ha med sig när man ska formulera strategier för att hantera utmaningen från dem.

      •••

      Till sist tips på några bra böcker som bör läsas för att förstå bakgrunden till att Sverigedemokraterna är där, och det, de är idag:
      Extremhögern av Stieg Larsson & Anna-Lena Lodenius. Sverigedemokraterna från insidan av redaktör Richard Slätt. Sverigedemokraterna – Den nationella rörelsen av Stieg Larsson & Mikael Ekman.

      Bokrikt på bokmässan

      Värmländska bokmässan anordnas för åttonde året i helgen. Fler värmländska böcker än någonsin tidigare har getts ut i år och intresset för bokmässan är stort.
      – Det kommer att bli trångt och förhoppningsvis trivsamt, säger Lena Sewall, mässansvarig.

      Ny ungliberal ledare i Värmland

      Patricia Henriksson från Karlstad blev nyligen vald till ordförande för länets ungliberaler. Hon brinner för politik och kan tänka sig att även jobba med politik som yrke. Till vardags studerar hon på universitetet och blir klar socialvetare i vår.