Senaste tidningen från KT
  • Prenumerera

    1. Prenumerera på Karlstads Tidningen

    2. Autogiro, 55 kr/mån
      4 mån, 275 kr
      6 mån, 388 kr
      12 mån, 640 kr
    3. Loading ...
  • Månadsarkiv: oktober 2006

      Ökat uteliv gör oss friskare

      Svenskar är innemänniskor. I alla fall om betydelsen är att befinna sig inomhus större delen av sitt liv. Skillnaden är stor mellan de landskap som mänskosläktet utvecklades i under årmiljoner och den vardagsmiljö som de flesta industrilandsmänniskor vistas i. Skogen och stäppen har blivit sängkammare och kök, bäcken ett badrum och solnedgången en teve i ett vardagsrum.

      •••

      Arbete, fritid och sömn sker oftast inomhus, både i staden och i glesare bygder. Många till och med motionerar inne. Svenskarna är i genomsnitt faktiskt inne ungefär 90 procent av sina liv, räkna gärna efter själv…
      Detta innebär på många sätt en situation som är dålig för hälsan. Det är sämre för kroppen att sitta stilla inomhus, än att röra på sig utomhus. Stillasittande sliter lätt mer än rörelse och bidrar till förvärrad övervikt i befolkningen.

      •••

      Inomhusmiljön är ibland också rejält ohälsosam på grund av buller, dålig ventilation, fukt- och mögelskador, och farliga kemikalier som sprids från bygg- och inredningsmaterial. I Sverige beräknas varje år mer än 1 000 barn upp till fyra års ålder få astmasymptom till följd av mögelskador i bostäder.
      Nu betyder inte innelivet att människor mår sämre än någonsin. På det hela taget är svenskarnas hälsa långt bättre idag än tidigare i historien. Även på andra håll runt om i världen minskar ohälsan. Livslängden ökar och många sjukdomar som tidigare medförde lidande eller död kan numera botas, även om man inte ska glömma att hundratals miljoner fortfarande är utsatta för fattigdomens tragiska och onödiga hälsoproblem.

      •••

      Men ändå; innelivet har onekligen sina baksidor. Samtidigt som vi bevarar utvecklingens goda sidor bör vi därför ta itu med myntets baksida. Mer uteliv och mer rörelse skulle göra susen.
      Det förutsätter nya attityder och vanor, något som är svårt att åstadkomma på kort sikt. Uppfostran av våra barn blir därför en nyckel till friskare liv. Mer tid för gymnastik i skolan är viktigt, men barnen måste också stimuleras till ett rörligt liv långt tidigare. Här bidrar folkrörelserna positivt.

      •••

      Min dotter går på Friluftsfrämjandets Ur och Skur-dagis, ett fantastiskt koncept. Barnen är ute snart sagt varje dag året runt, i nästan alla väder. Det ger motion och en god arbetsmiljö (som förstås är viktigare för barn än vuxna). Barnen pressar också ut sina föräldrar på helgen och då kommer klyschan om väder och kläder väl till pass…

      •••

      Så byts betongväggar mot gräs och snö, buller och skrikiga miljöer mot fågelsång, mögelsporer mot skogens dofter, och smittspridning mot regndroppar på näsan.
      Någon forskare kan säkert bevisa allt detta, men jag behöver knappast övertygas mer, när jag nu knackar på datorn och tänker på min dotter som leker med kottar och skratt i skogen ett stycke bort. Vem har det bäst?

      Vatten, vatten bara vanligt vatten?

      Har du hört talas om diväteoxid eller dihydrogenmonoxid? Jo, det har du. Du lever med det. Det består av två delar väte och en del syre. Du möter det varje dag. Det formar våra liv. Det är i själva verket förutsättningen för livet. Det gäller särskilt den sötare varianten. Samtidigt är det en del av framtiden, makten och hälsan. Det är en grogrund till konflikter. Egentligen är det nog världens viktigaste råvara. Det är vatten jag tänker på.
      Det har som bekant läckt i Karlstads vattensystem. En ledning brast. Läckan är nu tätad, men det dröjer ännu en tid innan vi är åter till det normala. En del saker i vårt vardagsliv har behövt ändras, visserligen marginellt, men i alla fall. Skolornas idrottsundervisning har ställts in, då det inte gått att duscha. Samma sak med träningstider i hallar och liknande. Föreningarna har fått ta det lite lugnare. Hemma har vi uppmanats spara på förbrukningen.

      •••

      Vatten är ingen liten sak. Det är inte som Robban Broberg sjunger i sin finurliga låt ”vatten, vatten, bara vanligt vatten”. När det gäller vatten finns nämligen inget bara. Och det finns egentligen heller inget vanligt i det heller.
      Varje invånare i Karlstad förbrukar i genomsnitt 170 liter vatten per dygn. På ett år gör det 62 000 liter. I ett internationellt perspektiv är detta enormt avvikande.
      Över en miljard människor saknar tillgång till rent vatten. I många afrikanska länder är dagsförbrukningen per person kanske tio liter. Det får dramatiska följder för deras livsförutsättningar. Varje dag dör cirka 6 000 barn därför att deras vatten inte är rent. FN har beräknat att varje person behöver 25-45 liter vatten om dagen för att hålla sig frisk och ren.
      I dag smittas tusentals människor varje dag av enkla sjukdomar genom sitt vatten. Flera hundra miljoner människor bär på sjukdomar, som relativt enkelt skulle kunna botas om det fanns rent vatten tillgängligt.

      •••

      För oss i Karlstad är det en självklarhet att ha vatten i kranen, för andra finns detta inte ens som möjlighet. För miljontals kvinnor och barn är det ett heltidsarbete att skaffa vatten åt familjen. Det betyder att man varken hinner gå i skolan eller arbeta.
      Egentligen är det svårt att förstå att mänskligheten kan bygga de mest avancerade kommunikationssystem, sända satteliter till mars, landa på månen och bygga rymdfärjor. Men vattenförsörjningen klarar vi uppenbarligen inte. Vi köper djurmat, godis eller alkohol motsvarande minst tio gånger den summa som behövs för att alla människor skulle kunna få rent vatten och rimliga sanitära förhållanden.

      •••

      Men det är förstås en statistisk synvilla, men den berättar samtidigt om hur mycket – eller lite – som trots allt behövs för att göra underverk och rädda hundratusentals liv.
      Vi har förvisso gott om vatten i Värmland, men det kan inte fylla brunnar i Ghana, Eritrea eller Tanzania. Ansvaret är därför främst att hålla vårt vatten rent från gifter och föroreningar. Helt enkelt att förvalta det väl.
      Vatten är en ändlig resurs. Den mängd vatten som finns på jorden är det vatten vi har. Vi får inget mer vatten. Men vi kommer heller inte att förlora något vatten, men vi kan göra det oanvändbart det genom att förorena det. Det är nämligen samma vatten som cirkulerar runt i vattenkretsloppet.

      •••

      Ännu mer fantastiskt är att det vatten du använder idag fanns redan på dinosauriernas tid för 200 miljoner. Samma vatten som våra barnbarns barnbarns barn en gång kommer att dricka.
      Det är en både fantastisk och svindlande tanke. Det vatten jag dricker, har andra druckit och andra kommer att dricka och använda samma vatten.
      Och så säger vi ”bara” vanligt vatten.

      Dags att sätta tulpanlökarna

      Nu är det dags att plantera tulpanerna, eller i alla fall sätta lökarna. Tulpaner finns i en rad olika färger och former och hur skall man hitta bland denna tulpan-djungel?
      – Lökarna kan man sätta nu och fram till frosten, säger Ulrika Iwarsson, Plantagen.

      Ramadan avslutad med stort kalas

      Nu ramadan slut för denna gång och det har firats på många sätt runtom i världen. Lejla Sadikovic och Dzenita Brajanovic har firat med sina familjer i tre dagar, från i måndags till igår, onsdag.

      Emigrantregistret flyttar och blir turistattraktion?

      Emigrantregistret planerar att flytta in i residenset. Där ska en permanent utställning startas som förväntas bli en stor turistattraktion. I dag beslutar styrelsen för Region Värmland om utökat hyresbidrag med 250 000 kronor för detta.

      Ha koll på din elmätare

      I takt med att elpriset når allt högre höjder stiger medvetandet om den egna elförbrukningen hos konsumenterna.
      – Man gör större vinst genom att ha koll på elmätaren än genom att byta elbolag, säger Mikael Laakso, energirådgivare Rådrummet Karlstad.

      Fler hittar till 15-åriga Druvan

      ”Duger jag”, ”är det normalt att se ut så här”, ”hur gör man”? Vissa frågor hör ungdomen till och har ställts tusentals gånger på ungdomsmottagningar runt om i landet. Druvan i Karlstad fyllde i dagarna 15 år och ökar besöksstatistiken mer och mer för varje år som går.

      Tellus hjälper unga utan jobb

      Med hjälp av projekt Tellus kan arbetslösa ungdomar mellan 20 och 30 år få hjälp med att komma ut i studier eller jobb. Mattias Blomberg är en av dem som fått jobb genom att delta i projektet. Förutom studiebesök och användbara föreläsningar får varje deltagare personlig vägledning.

      Har valt Auschwitz som skolarbete

      Malin Weinstock, Rebecca Jonsson och Jennifer Larsson går sista året på Samhällsekonomiska linjen på Tingvalla. Det innebär att det snart är dags för projektarbete.
      – Vi kände att vi ville göra något intressant och seriöst. Då berättade vår mentor om det här, säger Jennifer.

      Färre hemlösa och lugnare city

      Samarbetet mellan polis, socialtjänst och frivilligorganisationer har ökat. Antalet hemlösa har minskat och Karlstads city har blivit lugnare. Det är resultatet av Noll tolerans-projektet som startades för tre år sedan.

      Med hjärtat i den finska tangon


      Här svänger Anders Rixer Kärki runt Kirsti Isoaho i en passionerad finsk tango. Genom att dansa efter känsla har Anders och Kirsti vunnit många priser genom åren men det som smäller högst är tre femteplaceringar på Finlands största tangotävling i Seinäjoki.
      Foto: ELINOR HÄGG

      Så blir du av med envetna bananflugor

      Vi jagar med Radar, vi jagar med dammsugare. Vi tillverkar dödsfällor utan att att skämmas det minsta. För i höst är det krig i hemmen. Krig mot bananflugorna!

      Om bilar, färger och att fylla 30

      Jag har fyllt 30 och fortfarande ingen kris i sikte. Tror inte jag är lagd åt det hållet kanske, att oroa mig i onödan över saker alltså. Faktum är att jag tycker det är kul att bli äldre. Man blir ju faktiskt visare med åren.
      Svårigheten är att ta tillvara på den kunskap som alla andra äldre besitter. Jag vill gärna lyssna till vad de med lång erfarenhet har att säga, samtidigt som jag vill testa nya sätt. Framgång ligger väl kanske någonstans däremellan.

      •••

      Vuxenpoängen har jag sedan länge skaffat mig; politiskt engagerad, fast anställning, Medmera-kort, tv-licens. Villan och vovven får dock vänta, men nu när jag fyllt 30 ska jag köpa bil har jag tänkt. Vill ju gärna kunna ta mig runt om i Värmland och då är bilen utan tvekan det bästa alternativet om man vill ha lite handlingsfrihet gällande tider.
      Det finns ju så många varianter att välja mellan! Min mor har en Toyota Yaris, bensinsnål, smart invändigt och rätt snygg. Min pojkvän har i och för sig en riktigt schysst bil som jag är lite avundsjuk på. En terrängbil! Den är allt annat än bensinsnål, men ack så rolig, en riktig leksak. Men inte är det en leksak jag ska skaffa mig.
      Har funderingar på en hybridbil. Borde ligga helt rätt med tanke på att jag blivit 30. En sådan där som kombinerar bensin och el tänkte jag. De drar cirka 0,3 liter per mil, det är inte så mycket det. Fast snabba bilar är roligt, men det hjälper ju inte för man får inte köra fortare än 110 i vilket fall. Så det blir en bränslesnål sak i någon form. Med tanke på klimatfrågorna är det avgörande att vi faktiskt gör vad vi kan för att få ner koldioxidutsläppen. Vi kan göra en hel del utan att inskränka på vare sig vår välfärd eller vår rörelsefrihet.
      Den nya regeringens budget kom i måndags och jag har inte hunnit se om förslaget om stöd för miljöbilsinköp införs. Nu ska jag köpa en miljöbil i alla fall, men ändå. Rätt omfattande lunta, den där budgeten. En kub som är cirka 25 centimeter hög dessutom i höstens trendriktiga färg, lila.

      •••

      Allt är ju i lila nu för tiden, inte bara budgeten. Lila har i fullständigt slagit ut den orangea perioden vi varit inne i under lång tid. Sannolikt kommer tendenserna här ifrån Karlstad. Det måste ju ha med Löfbergs eller med Färjestads SM-guld att göra? Hur kommer då Färjestads kommande SM-guld att påverka modetrenden nu när de blivit aningen mer färglösa, bokstavligen talat.
      När jag växte upp tyckte jag att brunt var en fruktansvärt ful färg. Nu för tiden tycker jag att det kan vara rätt snyggt. Faktum är att jag inte tycker någon färg är särskilt ful. Kanske beror det på att hela samhället är mer mångfacetterat än någonsin? Att allt blir lite vad man gör det till?

      •••

      Man kan helt enkelt välja stil/mode/inriktning helt själv utan att klassas som helt ute. Tur är väl det i så fall för annars skulle vi ha stora problem med att skyndsamt behöva byta ut den kraftigt orangea färgen på Karlstads stadsbussar till lila.
      Men du, snart är det jul igen! :)

      Medier har flera olika roller

      Frågan om mediernas sätt att sköta sig har ställts den senaste veckan. Skälet är den granskning som skett av de nya statsråden i regeringen. Två har avgått och krav reses på att ännu fler ska lämna in. Kollegan NWT (m) skriver på ledarplats igår att det blivit ”fånigt” och ”pinsamt” och att hela frågan tappat fokus när småsaker blir så stora och större saker hamnar i skugga. ”Drevet har gått för långt”, skriver NWT. Medierna gör bort sig, allt enligt ledarredaktionens uppfattning.
      Värmlands Folkblad (s) har föga överraskande inte samma uppfattning. Tidningens ledare visar en viss förnöjsamhet – för att uttrycka saken diplomatiskt – i det som rapporterats om ministrarnas förehavanden och offentligheten kring dessa.

      •••

      Frågeställningen är angelägen. Det medierna gör bör diskuteras offentligt, av oss själva men vi bör också se till att andra bereds utrymme att säga sin sak. Det är viktigt för förtroendet. Tittar man på vad som skrivs i kommentarväg från läsare och allmänhet på de större tidningarnas hemsidor kan man se att det finns en folklig vrede över det som avslöjats.
      Många tycker inte det som dragits fram vare sig är fånigt eller pinsamt. Däremot kan jag konstatera att båda de ministrar som avgått riktar hård kritik mot medierna. Men det grundläggande har inga medier hittat på, utan huvudfrågan är eget slarv. Mycket har varit klassisk god journalistik. Sen gäller det förstås att värdera upplysningar och ge saker rätt proportioner.
      Det man kan fundera över är var den gräns går när det privata bör vara just privat. Samtidigt är ministeruppdrag inget vanligt jobb. Egentligen tror jag grundproblemet är för lite av djup granskning och bedömning av våra ledande politikers gärningar, både nationellt och lokalt. Detta skrivet trots de senaste veckornas händelser.

      •••

      Saken denna gång har flera riktningar, mediernas roll är en, en ytterligare är om kraven på politiker blir orimliga med allt rotande i deras förflutna. Till just det finns anledning att återkomma.
      Medier fyller olika roller. En tidning innehåller nyheter, åsikter, reportage och annonser. Den berättar om stort och litet, nära och avlägset. Du möter människor och öden. Inspireras. Blir förbannad. Det som är viktigt för en läsare, kan vara fullständigt ointressant för en annan.
      Vi använder och läser tidningen olika. Och det som är en bra eller trevlig nyhet kan vara besvikelse för en annan. Ibland är det slumpen som avgör vad som kan hamna i tidningen eller ej, ibland är innehållet mycket noga förberett. I bland är det resultat av grävande och många frågor till många olika personer och ibland blir vi kanal för viktig samhällsinformation.

      •••

      Ett exempel på det sistnämnda har vi sett här på hemmaplan. Läckan i Karlstads vattensystem, och som hotat leda till vattenbrist och ransonering, har fått stort utrymme. Tiotals artiklar och inslag har skrivits eller sänts. Mycket har varit intressant och läsvärt. Vi har fått veta mer om det ganska komplicerade system som vattenförsörjning i en kommun är.
      Tidningar och radio har varit en viktig kanal för kommunen att få ut information och råd om hur vi som medborgare bör bete oss. Det är inte så mycket granskning och gräv, utan mer återberättande av händelser och förhållanden. Så ser oftast vardagen ut. Den är sällan så glamorös som kanske människor utanför medierna tror.
      Begreppet medier är mångtydigt. I de två fallen jag nämnt ovan har grävandet i huvudsak skett i riksmedierna, medan lokala medier spelar huvudrollen i vattenfrågan. I båda fallen gör medierna samhällsnytta, i det ena att ta reda på mer om de som styr vårt land, i det andra att vara en kanal för trovärdig information i en viktig samhällsfråga.
      Precis så flerdubbel är mediernas roll – att granska, kommentera, berätta och informera.

      En granskning av manligheten

      Journalisten Stephan Mendel-Enk besökte Karlstad för att berätta om sin bok Med uppenbar känsla för stil – om hur pojkar formas till manliga män. Han har synat manligheten i sömmarna och kommit fram till att manligheten är som en kollektiv sinnessjukdom.