Senaste nytt från KT
  • Prenumerera

    1. Prenumerera på Karlstads Tidningen

    2. Autogiro, 55 kr/mån
      4 mån, 275 kr
      6 mån, 388 kr
      12 mån, 660 kr
    3. Loading ...
  • Månadsarkiv: september 2006

      Vågar man hoppas på Reinfeldt?

      Hösten är försenad. Den sommarvärme som vi känner ännu i slutet av september har åter tagits som bevis på globala klimatförändringar. Men så kan man inte resonera – vädret under enstaka dagar kan aldrig tjäna som bevis för utvecklingen av Jordens klimat.
      Däremot är klimatforskarna ense om att utsläpp av koldioxid från transporter och andra energisystem med hög sannolikhet gör det globala klimatet varmare. Konsekvenserna är helt annorlunda än skönare höstar.
      I Sverige kommer det att regna avsevärt mer de kommande decennierna. Delar av centrala Karlstad läggs under vatten. Snötäcket drar sig långt norrut i landet. Mångfalden av växter och djur hotas. I många fattiga länder med brist på vatten blir det torrare, vilket allvarligt påverkar livsmedelsförsörjningen. Den som söker en tydlig illustration av problemen bör se den tidigare vicepresidenten i USA Al Gores film ”En obekväm sanning”.

      •••

      Hur ska man förhålla sig till en så allvarlig sak som att mänskligheten påverkar världens klimat?
      Ja, från Sveriges blivande statsminister, Fredrik Reinfeldt, får man inte mycket besked. Vid politikerveckan i Almedalen sa han att det inte fanns plats för miljöfrågan i valrörelsen.
      Moderaterna hade inget eget valmanifest utan hänvisade till Alliansens. I detta saknas ett klimatmål. Än mindre innehåller det förslag som leder till effektiva utsläppsminskningar. Tvärtom är Alliansen emot bland annat skatteväxling, som visat sig vara ett bra redskap i klimatpolitiken.

      •••

      Detta går inte. Det är hög tid att vakna upp, Reinfeldt. Här en uppdatering från omvärlden:

      •I våras gav OECD ut en omfattande studie som pekar på fördelarna med att använda skatteväxling som redskap i miljöpolitiken.
      •För tre veckor sedan uppmanade den brittiska vetenskapsakademien oljeföretaget Exxon att sluta finansiera lobbyister som sprider desinformation om klimatförändringarna.
      •För två veckor förutspådde forskare i den tunga tidskriften Nature att värmeböljorna på somrarna i Europa lär fortsätta, med fler dödsoffer som följd.
      •För en vecka sedan meddelade delstaten Kalifornien i USA att man stämmer sex bilindustrier i USA och Japan för deras bidrag till klimatförändringen.
      •I fredags berättade Sir Richard Branson, chef på storbolaget Virgin, att han skänker 22 miljarder till klimatforskning.
      •I förrgår rapporterade forskare i tidskriften PNAS från USA:s vetenskapsakademi att Jordens medeltemperatur är den högsta på 12 000 år.

      Tänk om denna svit av konstateranden kan kompletteras med en regeringsförklaring i nästa vecka som tar klimatfrågan på allvar, och som rymmer konkreta förslag för att vända trenderna.

      •••

      Att döma av Reinfeldts tidigare ointresse för miljöfrågor verkar detta inte sannolikt. Men den 6 oktober står han som statsminister i riksdagen och presenterar en programförklaring för svenska folket. Det om något ger tillfälle att visa statsmannaskap. När ska annars en omprövning ske?
      Vågar man hoppas?

      En ny politisk karta

      Läste ni intervjun i NWT förra veckan med Sverigedemokraternas nyvalda fullmäktige ledamöter? Den var gjord av journalisten Gunilla Rung Klint och var alldeles utomordentlig i sin enkelhet. Det grumliga och röriga tänkande som bär upp det partiet kommer i dagen. Inget behöver tilläggas eller sägas. Deras egna företrädares ord talar för sig självt.
      Jag tycker att det är ett bra exempel på hur media bör närma sig den nya politiska karta som gäller efter valet. Det är ett nytt läge. Samtidigt bör bilden av Sverigedemokraternas framgångar nyanseras. Den gäller framförallt i södra Sveriges, där de fått betydande representation i kommuner och landsting/region. Tittar man närmare på siffrorna kan man se att många röster hämtas från liknande partier, exempelvis Skånepartiet.
      Sverigedemokraterna fick 162 000 röster i riksdagsvalet i landet. I kommunvalet fick de 30 000 färre. Det räcker till cirka 230 mandat. I landstingsvalet har de fått färre röster än så. Partiet kommer att få runt 45 miljoner i partistöd den kommande mandatperioden. Inga småpengar precis. Dessa kommer att lägga grunden för dem att bygga sin organisation.

      •••

      Närmare 5 000 värmlänningar röstade på dem. De fick mandat i många fler kommuner än tidigare. Till exempel i Karlstad får de två representanter. I Hammarö en. Intressant är att de fått mandat även på orter där de inte haft listor och kandidater. Det är inte deras kandidater haft dragningskraft, utan något annat.
      Kommunernas förvaltningar och tjänstemän, på platser där de fått mandat, måste ge deras företrädare samma stöd som andra partiers. Det är ett faktum att de fått representation, vilket man kan gilla eller ogilla, men det håller inte att ignorera dem eller mobba ut dem. I val är väljarnas ord det som gäller. Det förstår säkert professionella tjänstemän.
      Kanske håller vår politiska karta på att ritas om. Partier som Sverigedemokraterna, med lika grumlig historia, finns etablerade runt om i Europa. De andra demokratiska partierna har inte kunnat hantera detta. Några har till och med gett sig in i köpslagan med högerpopulisterna. Det har gett dem legitimitet. Å andra sidan så har en sådan ordning dragit undan mattan för deras försök att vara antietablissemang. Rollen som outsider går inte att spela om man blir en del av det etablerade.

      •••

      Kanske finns också en strategisk dimension hos oss, då moderaternas förflyttning mot mitten lämnat ett tomrum till höger. Vi vet att rösterna hämtades från olika håll, påfallande många f d socialdemokrater gav Sverigedemokraterna sin röst enligt Sveriges televisions valundersökning Valu.
      I kommuner där valresultatet blivit jämt mellan blocken diskuteras nu andra samarbetsformer. Egentligen är det ett underbetyg till hela idén med politiska block grundade på nationell politik. Lokalt är ofta verkligheten en annan. Långsiktigt kan det få betydelse om dialogen över blockgränserna blir mer avspänd. Personligen ser jag mycket av den blockpolitiska retoriken som fördummande.

      •••

      Det är läge att var ödmjuk om hur ”hotet” från högerpopulister ska hanteras. Jag tror det handlar om långt mer än invandringsfrågan, även om den är katalysator för partier som dessa. De drivs av en misstro mot samhället och samhällets institutioner som måste tas på allvar. De övriga partierna behöver i mycket större utsträckning visa sig i de områden där Sverigedemokraterna har sin väljarbas. Det är inte i fullmäktige som debatten med dem kan vinnas.
      Vi i medierna måste också bete oss förnuftigt. Det finns nyhetsvärde i de nya partierna, men samtidigt måste deras betydelse sättas i relation till politiken i stort. Att låtsas om som om de inte skulle finnas är destruktivt. Här finns alltså utrymme för mer av god journalistik, som följer Sverigedemokraternas förflutna, nutid och framtid. Vanlig täckning av deras kandidater kan resultera i intressanta och avslöjande artiklar, som den i förra veckan i NWT.

      Har någon sett detta piano?

      I dagens nummer av Karlstads-Tidningen efterlyses ett gammalt piano. Det såldes i somras på dödsboauktion. Till vem är oklart, men kanske känner du igen pianot och kan lösa problemet.

      Dags att nominera till Magganpriset

      Nu är det dags att föreslå kandidater till ”Magganpriset” namngivet efter Karlstads-Tidningens stridbare och uthållige publicist Mauritz Hellberg. Bakom priset står journalister i länet tillsammans med föreningen Ordfront. Det delas ut till en person som gjort viktiga insatser för yttrandefriheten.

      Dessa blev valda i Karlstad

      Rösterna i valet är räknade. Majoriteten består. Det är också därmed klart vilka personer som kommer att sitta i Karlstads kommunfullmäktige den kommande mandatperioden. Här kan du se alla namn.

      Så har då Mitticity öppnat

      På torsdagen i förra veckan öppnades för första gången dörrarna till Mitticity. Många har sett fram emot att få uppleva när Karlstads city förvandlas från en byggarbetsplats till ett köpcentra. Så trängseln var stundtals stor.

      Christer är en riktig eldsjäl hos Hertzöga BK

      Vänerhamn lastar ut 800 000 ton papper per år från de stora bruken. Mycket att hålla rätt på, mycket som ska fram till rätt plats i världen.
      – Det kan vara ganska stressigt jobb att vara driftschef här, säger Christer Bjäring känd inte bra från hamnen utan också från Karlstads fotbollsvärld.

      Svensk-amerikansk konferens i Karlstad

      Elise Peters, som är chef för Swedish Council of America, gästade Karlstad för att hjälpa till med anordnandet av The Swedish Bridge Conference. Det är den största konferensen gällande den svensk-amerikanska historien som hittills hållits i Sverige.

      Skrattkurser för äldre

      – Det är som med läxor. De som mest behöver göra dem gör dem inte, säger Pia Redin, utbildad skrattinstruktör.
      Hon berättar det alltid finns de som tycker att hennes föreställningar är löjliga och inte vågar ta modet till sig och skratta och att det kanske är de som behöver skratta mest.

      Protester mot trafiken på Östra Kanalgatan

      Trafiksituation och boendemiljö är två ämnesområden, nära besläktade. För tät trafik och miljöstörningar är de argument som framförts till teknik- och fastighetsförvaltningen av May-Lis Wallin på Östra Kanalgatan.

      Ulla-Britts Elvissamling klassat som kulturarv


      I montern på muséet finns bara en bråkdel av Ulla-Britt Aronssons Elvissamling. Det är noga att allt hålls i originalskick och inte ens flaskan med Elvis på etiketten är öppnad. Den ska till och med finnas med i förteckningen över värmländska kulturarv.
      Foto: ELINOR HÄGG

      Så farligt är det att äta giftsvamp

      Det har varit ett gott svampår som drivit ut såväl professionella plockare som nybörjare i de värmländska skogarna. I jakten på den goda matsvampen finns dock risken att man stöter på en eller annan giftig sort. Karlstads-Tidningen har undersökt riskerna med att äta fel svamp.

      Jag blir hellre jagad av vargar

      ”Det är DU och Stig Bergling” stod det i ett mycket ironiskt sms jag fick av en gammal officerskollega. Det hade gått några timmar in på morgonen den 5 september och i princip samtliga av Sveriges massmedia hade rapporterat mitt namn.
      • • •
      Tydligen hade det till Dagens Industri hävdats att jag skulle vara misstänkt för dataintrång på socialdemokraternas interna nätverk med hjälp av inloggningsuppgifterna, mitt eget namn; Nina Larsson. Strax efter att DI släppt sin tisdagsupplaga redan under måndagkvällen började telefonen ringa.
      • • •
      DI publicerade inte namn men deras indikationer var tillräckligt tydliga att det var mig det gällde. Jag förstod att det mediadrev som tidigare legat på Lufs pressekreterare nu skulle vändas åt mitt håll. Eftersom jag var fullständigt trygg med vad jag gjort och inte gjort så jag bestämde mig snabbt för att gå ut med ett pressmeddelande själv, ta emot alla samtal, svara på alla frågor och vara så tillmötesgående det bara gick.
      • • •
      Kanske hade jag agerat annorlunda om jag då vetat vad jag gör nu. Att journalister medvetet skulle missuppfatta och misstro vad jag hade att säga, att de vädrar blod och skoningslöst sätter tänderna i allt, hade jag inte räknat med i den utsträckningen. En del var förvisso riktigt nyanserade, men Aftonbladet och Expressens skandaljournalistik tog verkligen musten ur mig.
      • • •
      Jag var aldrig misstänkt av polisen, men det var så jag framställdes, oavsett hur tydligt jag uttryckte mig. Är det meningen att man ska klara sig bättre genom att gömma sig, genom att inte svara på frågor?
      • • •
      Jag inser hur dåligt skådespelaren Mikael Persbrandt stundtals måste känna sig. För det kändes som att ha blivit överkörd av tåget, slängd i kloakerna och sedan upphängd på torget för allmän beskådan. Samtidigt inser jag att jag själv köpt en och annan kvällstidning just på grund av löpsedlarna, inte har jag tänkt särdeles mycket på hur rubrikernas människor känt sig.
      • • •
      Att media ska göra vad de vill är förstås självklart och fullständigt givet. Men är det självklart på vilket sätt man kan hänga ut individer? För det är inte media som tar konsekvenserna utan den enskilda människan. Det går alltid att försöka få en rättslig prövning, men då är skadan ofta redan skedd. Den ständiga frågan hur media bättre kan granska sig själv är inte på något sätt oberättigad.

      Jag kan inte säga att jag visste hur ett mediadrev skulle kännas, men det är klart att det hjälpte att varit i kontakt med journalister tidigare. Människor som valt att leva i någon form av offentlighet är förhoppningsvis beredda på att utsättas för mediagranskning förr eller senare. Men mediadrev drivs inte av vare sig moral, samvete, vett eller sans utan kan förstås drabba vem som helst.
      • • •
      Ett mediadrev är en obehaglig företeelse. Men hur som helst var det lärorikt så det förslår och kanske har jag lagt ytterligare något lager skinn på näsan. Mest värdefullt är ändå vetskapen om att det går att stå upp även när det blåser.

      Psykvårdens problem – medias fel?

      I en stor organisation som ett landsting är medierna den viktigaste kanalen för anställda och medborgare när det gäller information och kunskap om verksamheten. I förra veckans krönika diskuterade jag det allt vanligare beteendet att lägga skulden på medier när det skrivs negativa saker om ett parti, en politiker eller en myndighet. Knappt hade trycksvärtan stelnat innan en sådan historia spelas upp här i Karlstad. Det finns alltså skäl att återvända till ämnet.
      • • •
      Landstinget vill nämligen förbättra bilden av hur psykvården i Värmland beskrivs. Mediernas bild är, enligt ledningen, för negativ.
      Det talas om ”svartmålning” och att medierna inte förstår hur bra arbete som är på gång. På det senaste landstingsstyrelsemötet var ämnet uppe till diskussion och en grupp har tillsatts för att få till en ändring. Arbetet ska ledas av Wictoria Granath, från Säffle.
      I mina öron låter som ett påbud av en ledning som tappat greppet. Fokus blir totalt fel. Och dessutom ska kraft spillas på något som en annan aktör sysslar med, i stället för att ägna sig åt det som går att påverka hemmavid. Som jag förstått det går själva sakfrågan bortanför det partipolitiska. Det är tjänstemän som ska göra jobbet, även om det finns viktiga skillnader mellan partiföreträdare hur man ser på läget. Att det sker i valrörelsen har betydelse för samtalstonen.
      – Ni jobbar med modeller, men jag lever i verkligheten. Vi kan inte gå ut och påstå att det är bra som det ser ut idag, det är en lögn hävdade politikern Ann-Christine Janhagen (s) i VF den 13/9.
      • • •
      Ännu märkligare är det brev som den avgående ordföranden i landstingsstyrelsen Catarina Segersten-Larsson (m) skrivit till socialstyrelsens granskningsenhet i Örebro. Det fanns refererat i lokalpressen förra veckan. Hon är missnöjd med offentligheten kring skrivelser och dokument från myndigheten till landstinget. Framförallt är hon missnöjd med att myndigheten delgett kritiska synpunkter bara några veckor före ett val. I stället borde den ha skött kommunikationen på ett mer informellt sätt.
      Hon tycks ana en politisk sammansvärjning eftersom socialstyrelsen tydligen inte hade några synpunkter på händelser åren 2001-2002, då landstinget styrdes av en annan majoritet än den som nu lämnar in.
      • • •
      Vad hon egentligen skriver är att offentlighetsprincipen inte ska tillämpas. Att det inte blivit mer debatt kring detta utspel är förvånande. Offentlighetsprincipen, tillsammans med att anhöriga och patientorganisationer kan röra sig ganska fritt inom sjukvårdens väggar, är kanske det viktigaste korrigeringsmedlet som finns. Att deras synpunkter och iakttagelser kan bearbetas av medier gör kraften ännu starkare.
      Vårdfrågor har stort nyhetsvärde. När enskilda människor, eller grupper av människor hamnat i kläm, är det naturligt att medier rapporterar. Jag tror att det verkliga problemet är för lite journalistik, för få artiklar om sjukvårdens utmaningar, etik, ekonomi, och prioriteringar. Allt som skrivs är inte bra. Det är sant.
      Ibland blir vi språkrör för personalintressen. Få verksamheter som vården har så starka professionella grupper, en orsak som gör vården särskilt svårstyrd. Sådant gäller det att genomskåda. Men det är ytterst betänkligt när den högste ansvarige inte förstår värdet av offentlighet kring den verksamhet hon leder. Dessvärre tror jag inte det har med partipolitik att göra, utan är en attityd som flera makthavare håller sig med.

      Skeppskatten Monsun blev ABC-bok

      – Jag ville göra en bok som behövs. Något som fattades. Och då blev det en lite modernare ABC-bok för barn som ska lära sig läsa, berättar författarinnan Gudrun Warnqvist.