Senaste tidningen från KT
  • Prenumerera

    1. 4 mån, 125 kr (ord pris 250 kr)
      12 mån, 603 kr
    2. Loading ...
    • Köksträdgården lyft för snart 90-årig stadspark

      MSkogen

      Bland tomater, kryddor, majs och blommor inspireras Karlstads förskolebarn till att få gröna fingrar. Säsongens nyhet, Barnens köksträdgård, har kommit för att stanna, konstaterar Mariebergsskogens vd Anna Lööf Falkman.
      Foto: EVA DAHL

      Ont om stridsfrågor inför valet

      Samsyn om det mesta i politiken. Inga starka män eller kvinnor som ensamma drar röster. Så ser det ut i Karlstads – och Hammaröpolitiken.
      – Både Moderaterna och Miljöpartiet är starkare där än i länet. Det är så det ser ut i de delar av landet där vi har en stark urbanisering, säger P.O Norell, lektor i statsvetenskap vid Karlstads universitet.

      Nu börjar upprustningen i översvämningens spår

      Ingen kan förutspå om det kommer nya skyfall som förvärra situationen för de översvämningsdrabbade i Karlstad. Men nu börjar arbetet för invånarna och kommunen att återställa skadorna.En uppgift som kan bli både långdragen och kostsam. För en del fastighetsägare gäller inte heller hemförsäkringen.

      Cityprojekten som prioriterar gående

      Träden är borta, lyktorna nedplockade och de gamla gatstenarna upptagna. Snart ska de ersättas när Älvpromenaden längs Älvgatan steg för steg växer fram. Ett projekt som i likhet med flera andra i city vill öppna upp för gående och ge dem mer plats, berättar kommunalrådet Maria Frisk (MP), ordförande i stadsbyggnadsnämnden.

      Bibliotekskarneval blir en höjdpunkt i 100-årsfirande

      Karlstads stadsbibliotek firar sina 100 år under hela året. Men på lördag, några dagar innan självaste födelsedagen, får jubileet sin höjdpunkt med en biblioteksfestvial genom staden. Temat är så klart litterära figurer.

      Nytt avtal klart för Hammarös fjärrvärme

      Efter en förlikning i tingsrätten mellan Hammarö energi och ett antal fjärrvärmekunder erbjöds de andra kunderna med samma avtal ett nytt avtal samt en tioprocentig ersättning av den rörliga delen av energipriset. Men intresset har hittills varit tämligen svalt för att byta avtal.
      – Det finns nog, med all rätt, en viss misstänksamhet mot ett avtalsbyte, säger vd Maria Pettersson.

      Kronoparkens elljusspår först med LED-ljus

      Karlstads kommun satsar på miljövänligare ljus i elljusspåren. Den här veckan har arbetet med att sätta upp nya LED-ljusarmaturer inletts och först ut är spåret på Kronoparken.

      Ny bok om Ölmhults förvandling

      En gång var Ölmhult en bygd med många affärer, telefonväxel och skola.
      Här fanns gårdar som Älgånäs, Mellby och Hedebacka men även ett rikt föreningsliv.
      Detta och mycket mer finns med i boken Bygd i förvandling som släpptes vid en tillställning i Ölmhults missionskyrka i söndags. Boken handlar om folk och gårdar i norra Väse och berättar en historia som i vissa fall spänner ända tillbaka till 1600-talet.

      Lillerudsdagarna fyller 40 år

      Lillerudsdagarna brukar locka tusentals varje år. I helgen fyller Lillerudsgymnasiets arrangemang 40 år med flera nyheter i programmet, som drängaspel för barn och mjölkhävartävling med värmländska riksdagskandidater.

      Värphöns gav jämställdhet

      Att skriva krönikor i Karlstads-Tidningen är verkligen roligt. Visst är det spännande att få känna sig som författare, men det är ändå kontakten med läsarna som är roligast. Jag blir faktiskt lite blyg, när för mig okända personer hejdar mig på gatan och tackar för någon krönika jag skrivit.
      Mina krönikor fungerar tydligen bra både för äldre (årsrika är ett mer positivt ord) och yngre läsare. Äldre känner igen sig och mina krönikor fungerar lite som minnesträning. Yngre läsare får ökad kunskap om hur det var förr i tiden.
      På vår bondgård hade vi inte någon tjur. Kanske spelade det en viss roll att min farfars bror blivit ihjälstångad av en tjur i sin ungdom. Närmsta tjur fanns i min barndom tre kilometer bort, antingen österut eller västerut. När det var dags för kossan att bege sig ut på sin kärleksvandring, så kallades jag att försedd med en käpp påtala för kossan att hon måste hålla tempot uppe. Det blev sex tuffa kilometrar både för kossan och för pådrivaren, som då hade mycket kortare ben än vad jag har idag.
      När jag tänker tillbaka, tycker jag verkligen synd om kossan. Ibland med dåliga klövar, inte lämpade för att gå på hård landsväg och med stort juver. Kärleksmötet var kanske inte mycket att hurra för heller, snabbt avklarat. Gick det bra så väntade en lång graviditet. Kalven togs ju bort från kon omedelbart efter kalvningen på den tiden, så det blev inget utrymme för moderskänslor. Blev kon inte med kalv, så var det dags för ny kärleksvandring. Gav inte heller den resultat, hotade slaktbilen, när kons mjölkprestanda sjunkit för mycket.
      Det talas numera mycket om jämställdhet. I min barndom arbetade far och mor alltid från morron till kväll. Inga semesterdagar. Men för mamma, liksom för många bondhustrur blev hönsen en källa till stor glädje. All ekonomi var ju gemensam, men det var far som skötte det hela. Inkomsten av äggförsäljningen var mammas egna pengar. Så var det för många bondkvinnor. Värphönsens roll i svensk jämställdhetsutveckling är ett vikigt men inte särskilt utforskat område!
      Ganska tidigt förstod båda mina föräldrar och jag att jag inte lämpade mig för jordbrukaryrket. De insåg nog också att det inte fanns någon framtid för dalsländskt småbruk. Jag hade, som det sades, läshuvud. Jag upplevde mig inte mobbad även om jag ibland kallades professorn. Det var något som vi blev kallade på landet på den tiden om vi läst många böcker.
      Det fanns dock en hotbild: man kunde bli som det sades, förläst. Det var farligt, för då kunde man hamna på Restad (vårt dalsländska alternativ till Marieberg) Jag var nog aldrig i någon farozon, men jag minns att far varnade mig en gång för att gå och prata för mig själv. Det var farligt.

      Om Alma på Mårbacka och lite deckarfrossa

      1925 blir den unga Alma Göransson, författarens mamma, husjungfru på Mårbacka. Gården var nyrenoverad sedan ett år tillbaka och liknade inte längre den röda lilla herrgård som familjen Lagerlöf tvingades sälja i slutet av 1880-talet. Alma var en av två jungfrur som stod under den kunniga, men lynniga, husfrun Ellen Lundgrens styre. Alma var bara 19 år när hon tog tjänst hos Selma Lagerlöf och tjugofem när hon slutade för att ta tjänst i Stockholm.
      Det blev sex innehållsrika år hos den berömda författarinnan. Alma hann förlova sig och planera en resa till USA under tiden. Fästmannen hade åkt i förväg. Nu blev den resan inte av och Alma återvände till Mårbacka efter ett kort uppehåll. 1931 bar det av till Stockholm.
      Matts Nilssons bok tar upp vardagslivet på Mårbacka vilket man inte finner så mycket av i andra böcker. Själv häpnar jag över att det inte fanns badrum i detta moderna hus och inte var det lättarbetat. Köksbänken var så låg att långa kökspigan Anna nästan fick stå på knä för att nå ner!
      Författaren beskriver frukostmötena där Selma, inspektor Kajland och Ellen Lundgren planerade dagens arbete. Och han berättar om den omsorg Selma Lagerlöf hade om folket på gården. Hon hade ett generöst förhållande till alla sina anställda. Han berättar om födelsedagar och julkalas. Och han berättar om jordbruket. Som mest hade tretton familjer sin försörjning på Mårbacka.
      Man blir påmind om flera roliga anekdoter, bland annat den berömda om kommunalnämndens ordförande i Västra Ämtervik som, när han tillfrågades varför hans socken inte lämnat bidrag till Selmas 70-års present, lär ha svarat att Ho är ittnô vider känd på denna sia sjöön.
      Alma hade också ett skarpt minne av den något uppblåste konstnären Gustaf Fjaestad som lät sin ilska gå ut över de anställda som vågat sig på att självsvåldigt försöka öppna förpackningen med hans tavla Spår i snön, 70-årspresenten som värmlänningarna samlat till. Minnesvärd blev också lunchen för kronprinsparet 1931 då Alma kallades in extra för att servera.
      Till skillnad från många böcker om Selma Lagerlöf innehåller denna mycket lite skvaller. De anställda på gården var diskreta och trogna sin matmor. Den enda iakttagelsen i den vägen är egentligen att nästan alla på gården tyckte illa om Ida Bäckman. Under Ida Bäckmans besök var det som om hela huset lade band på sig och liksom snörpte ihop sig.
      Som avslutning måste jag säga att denna vackra bok ger en kulturhistoriskt intressant bild av 1920-talets Värmland. Den har en läsvänlig och proffsig layout och många foton i svartvitt och färg. Man bläddrar gärna nyfiket igenom den innan man sätter igång att läsa om Alma och hennes år i den stora författarinnans närhet.
      I motsats till Matts Nilsson tar danske thrillerförfattaren Jussi Adler-Olsen verkligen ut svängarna.
      Jag har nu plöjt samtliga av hans böcker om poliskommissarie Carl Mörck och hans mycket märkliga team på avdelning Q, libanesen Assad och punktjejen Rose. Och det är egentligen samarbetet mellan de tre som är det mest underhållande i böckerna. Jargongen mellan dem är frän och humoristisk och mycket väl översatt, vad jag kan förstå. För övrigt är det kusliga teman Adler-Olsen tar upp, och mycket aktuell är senaste delen som kom förra året: Marcoeffekten, där författaren tar upp problemet med kriminella tiggarligor i Köpenhamn.

      Brister på ett mänskligt plan

      Statsministern bad oss att öppna våra hjärtan för de många människor som flyr från ett helvete långt värre än de flesta av oss kan föreställa sig. Att en ökad flyktingström på kort sikt innebär ökade kostnader torde inte komma som en överraskning för någon. Vi ska vara stolta över att vi har tagit tydlig ställning mot rasism och tagit ett stort internationellt ansvar när världen på sina håll står i brand, till skillnad mot många andra rika länder. Följdriktigt hyllades också statsministerns tal på många håll.
      Men talet gav också upphov till kritik, främst från vänsterkanten. Många tycks frukta att Sverigedemokraterna ska gynnas av en sådan debatt. Tror vi det, och inte vågar stå upp för grundläggande liberala värden som alla människors lika värde, öppenhet och tolerans, går vi en mörk tid till mötes. Lyckas vi inte formulera en vision och en strategi så kommer SD att fortsätta vinna mark.
      SD spås få omkring tio-tolv procent i riksdagsvalet om några veckor. Min slutsats av dessa prognoser är inte att vi har ca en miljon röstberättigade rasister i Sverige; SD:s kärnväljare når troligtvis inte över två procent. Men en stor del av befolkningen saknar svar på frågor kring integration och i takt med SD:s växande framgångar blir debatten kring problemets kärna allt tystare och närd av SD:s svartmålning sjunker bilden av ett trasigt land in även hos breda grupper. En framgångsrik svartmålning biter sig så småningom fast i de hjärtan vi allra helst vill hålla öppna.
      Den generösa invandringen är en enorm tillgång för Sverige, som vi inte ännu lyckats utnyttja till fullo. Den är dessutom absolut nödvändig, vi har ett stort behov av en växande befolkning; vi blir helt enkelt allt äldre så för att kunna upprätthålla vår välfärd behöver vi fler skattebetalare. Behovet av invandring är i ljuset av detta skriande. Trots påståenden om motsatsen är de invandrare som lyckas ta sig hit dessutom ofta välutbildade men valideringsprocessen av de nyanländas kompetens behöver reformeras i grunden. Att ingenjörer och läkare från exempelvis Syrien och Iran tvingas köra taxi eller jobba som spärrvakt när vi har en brist på deras verkliga kompetens är ett uppenbart resursslöseri.
      Idag brister vi på flera områden. Det saknas bostäder, inte bara för nyanlända. Regeringen har aviserat vissa regelförändringar i bygglagen, ett antal beställda utredningar bör inom kort resultera i fler förslag och det nyligen presenterade Sverigebygget är bitar i detta pussel. Vi behöver också försvara RUT-avdraget som inte bara tvättat en tidigare svart bransch vit, det är också en bransch som sysselsätter i huvudsak lågutbildade kvinnor, ofta med internationell bakgrund – en grupp som annars står mycket långt från arbetsmarknaden. Och det arbete de varje dag utför är viktigt.
      Men vi brister också på ett mänskligt plan. Många med mig förfaras över ungdomar som blir hämtade av polis på en fotbollsplan för att utvisas till en mycket osäker framtid. Gamla och sjuka som lämnas på en flygplats utan anhöriga, eller någon annan heller för den delen, som kan hjälpa. Barn som slits från en trygg tillvaro för att flygas till ett land de inte växt upp i. Om vi menar allvar med att vi ska öppna våra hjärtan är detta det första som måste åtgärdas.
      Med en fungerande integrationspolitik har vi en stor fördel mot andra länder i vårt närområde. När tidigare oroshärdar ska återuppbyggas har vi möjlighet att positionera Sverige både som varumärke och handelspartner tidigt, och vi borde stödja hemvändande tidigare flyktingar via exempelvis Sida i detta arbete. Sverige har i många avseenden en unik möjlighet att ta positioner på framtida tillväxtmarknader långt före länder med en restriktiv invandringspolitik, som Danmark och Finland.
      Visst kostar det på kort sikt, men det gör barnfamiljer och studenter också. Men likt studenter, som betraktas som en attraktiv grupp i en kommuns demografi, ska detta ses som en investering. Invandrings- och integrationsdebatten bör inte präglas av rädsla, den bör utgå från liberalism, humanism och optimism. Sverige är inte ett trasigt land, Sverige är fantastiskt. Och med öppna hjärtan kan vi göra Karlstad, Värmland och Sverige än bättre.

      De arrangerar resor med äventyr i fokus

      Patrik Malmsköld och Thomas Mellroth är barndomskompisarna som alltid sportat och snackat att driva eget tillsammans. Och när en anhörig till Thomas skadade sig svårt var det dags. Crow Adventure var fött, som tar vara på trenden där medelålders människor – främst män – vill testa sina fysiska gränser men samtidigt äta gott och bo bekvämt.

      Hitta fler läckerheter än bara kantarellerna

      Svamp3414

      I sommar sken solen, värmen var hög och sedan började det regna. Nu är det högtidsstunder för alla som gillar att vara ute i skogen och gärna få med sig något ätbart i korgen.
      Svampkonsulenten Eva-Lena Johansson tycker att vi gott kan lyfta blicken från kantarellerna och se alla andra läckerheter som skogen är full av.
      Foto: THERESE THORÉN

      Över 500 fler studenter till höstterminsstarten

      Över 500 fler studenter än ifjol, totalt 11 257, antas till höstterminen på Karlstads universitet som startar 25 augusti. Samtidigt har populära programmet Hälsa och wellnes lagts ner medan dans släppts in.