Senaste tidningen från KT
  • Prenumerera

    1. Prenumerera på Karlstads Tidningen

    2. Autogiro, 54 kr/mån
      4 mån, 266 kr
      6 mån, 376 kr
      12 mån, 640 kr
    3. Loading ...
    • Judith-Maria krönt till Värmlands Lucia

      lucia
      I lördags kröntes Judith- Maria Schunnesson från Hammarö till Värmlands Lucia 2016.
      – Nu har det börjat sjunka in att jag verkligen blev vald, säger hon strax efter firandet.
      Foto: HELENA DAHLGREN

      Kommunen når inte hälsomålet

      Karlstads kommun når inte sitt mål med ett sjuktal på under fyra procent bland de anställda. Likadant har det sett ut de senaste tre åren. Störst är ohälsan inom vård- och omsorgsförvaltningen där sjuktalet nästan ligger på nio procent.
      Socialdemokraterna i Karlstad föreslår att kommunen ska följa Torsby kommun som arbetet framgångsrikt med att sänka sjuktalen. De har haft lägst sjuktal i landet, två år i rad.

      Populärt jul- och luciafirande förr

      Förr gick Karlstadsborna man ur huse för att se Värmlands Lucia. Men det var inte bara ljus i mörket. 1941 utsattes lucian för elaka rykten.

      Julänglarna ser växande behov

      Nu har årets arbete tagit full fart för Julänglarna i Karlstad. Den ideella rörelsen som samlar in gåvor till barnfamiljer som inte har råd att fira jul. Ett behov som stadigt ökar.

      De gör drömrenoveringen

      Inredningsföretaget Heads & Tails i Karlstad är med och genomför drömrenoveringen av ett sextiotalshus på Råtorp. Den nyfikne kan följa hela projektet på sociala medier.

      Pi skriver innebandyhistoria

      Pi Stålberg från Hammarö är just nu på plats i Riga i Lettland för att representera Thailand i innebandy-VM.

      Kyrkan välkomnar moské som granne på Rud

      Karlstads kommun har fått många synpunkter från allmänheten kring planerna på en moské på Rud. Flera motsätter sig platsvalet av moskén eftersom kyrkan och kyrkogården ligger i närheten. Men från Norrstrands församling har man inget emot att få en moské till granne.

      Egen skatetid lockar tjejer

      På lördag arrangeras Svenska skateboardgalan för första gången i Karlstad där få av de nominerade är kvinnor. För att få locka fler Karlstadstjejer till sporten startade Alma Kennedy tjejskaten.

      Svänget viktigare än ”rätt”

      Folkmusikgruppen Pilgrim startades som ett engångsprojekt, men efter två år släpper gruppen nu sin första EP, ”Jävlar anamma”.

      ”Den bästa showen vi gjort”

      Just nu har Johan Östling, tillsammans med parhästen Björn A Ling, betat av hälften av föreställningarna av årets julshow på Nöjesfabriken. KT kollade läget med underhållaren.

      Ny cykelramp tar form vid Borgmästarbron

      Arbetet har börjat med att bygga en ny cykelramp och trappa vid Borgmästarbron. I början av nästa år ska det som från början var ett medborgarförslag tas i bruk.

      Kära läsare

      Det är ganska så exakt fem år sedan vi lärde känna varandra.
      Jag blev uppringd av tidningen i november 2011 och blev tillfrågad om jag ville skriva krönikor. Jag hade aldrig tidigare gjort det, så min första reaktion var att tacka nej.
      Det är lättare att säga nej, än ja till saker som känns svårt eller farligt. Men jag gjorde en riskanalys och kom fram till att det absolut värsta som skulle kunna hända var att krönikan skulle bli dålig och att jag inte skulle få fortsatt förtroende. Det är illa i sig, men jag visste att ingen skulle skada mig, eller rent av döda mig om den inte blev bra.
      Min första krönika som publicerades i slutet på december 2011 handlade om att summera året som gått. Jag gjorde liknelsen med det jobbet man gör i tvättstugan:
      ”Man sorterar upp smutstvätten i olika grader och färger. Slänger sådant som är uttjänt och missfärgat. Resår som mist sin elasticitet och udda strumpor som aldrig lyckats hitta tillbaka till sin maka.
      Det nya året är som att öppna luckan på tvättmaskinen och mötas av en ny fräsch doft. Allt är rent och redo för att möta nya dagar. Åter smutsas, svettas, gråtas och skrattas i, tills det är dags för en ny tvätt och ett nytt år.
      Nu är det väl inte fullt så enkelt. Varken det nya året eller det som kommer ut den rena tvätten. Vissa plagg behåller sin lilla fläck, den slappa resåren och den missfärgade nyansen. Men så är livet också. Du bär fjolåret i dig. Du bär alla dina år som gått, med dig, men lever förhoppningsvis i nuet.
      Lika enkelt som att man inte kastar hela sin gamla garderob, behåller man även en del av sina vanor och ovanor, med någon söm som skaver och någon vän som gnager. Släng de udda strumporna som tär på din mentala energi. Skänk bort det du inte använder och behöver. Unna dig något nytt, men återanvänd det gamla och sköna, det du trivs med. Stryk den tvätt som nöden kräver. Försök att ägna den tid du kan styra över till det du verkligen vill.”
      Den krönikan blev jag ganska nöjd med. Jag tycker även att den håller att upprepa inför 2017. Oftast har tema och text kommit till mig lätt och det har varit lustfyllt att skriva. Ibland har det varit riktigt svårt och ångestladdat och jag har fått tvinga fram orden.
      Nu har fem år gått och jag har skrivit över 60 krönikor. Jag tycker att det är dags för mig att ta lite semester. Eller, rättare sagt, att du ska få lite semester från mig. Det har varit fantastiska fem år. Jag har inte bara överlevt, jag har fått enormt mycket glädje och kärlek av dig som läser mina krönikor. Det vill jag tacka dig för. Kanske just du ska bli min ”semestervikarie”? Riskanalysen är redan gjord.
      God Jul och Gott Nytt År!
      På återhörande!

      Hur mår Svenska kyrkan i dag?

      Vad har politiken i kyrkan att göra? Politikernas intresse för Svenska kyrkan kan verka märkligt men framstår som mera förklarligt, eftersom kyrkan är landets största medlemsorganisation med idag 6,2 miljoner medlemmar och med över 48,9 miljarder i tillgångar. Att lyckas flytta en sådan koloss ett stycke till höger eller vänster är en oerhörd fördel när man vill bilda opinion.
      När kyrkan skildes ifrån staten den 1 januari 2000 växte en kyrka fram där politiken fick ett större utrymme. Om det blev en lycklig utveckling, kan man sätta många frågetecken i kanten för. De som ville ha en från staten fri kyrka, såg också ett behov av en stark kyrklig centralnivå. Många av dagens konflikter i dagens kyrka står att finna i spänningar mellan den centrala och den lokala nivån.
      I ett av den samhällsbevakande veckotidskriften Fokus senaste nummer finns ett mycket läsvärt reportage om Svenska kyrkan med rubriken ”Tro, hopp och stordrift – Svenska kyrkans väg från församling till stordrift”. Där uttalar sig bland annat vår tidigare biskop Esbjörn Hagberg med mycket tänkvärda synpunkter.
      När det var kyrkoval senast talade Hagberg i radion om systemet med de politiska partierna. ”Vi bär med oss ett system som var förankrat i en statskyrka, och vår organisation påminner om riksdag och regering. I framtiden tror jag att kyrkan kommer att likna andra värdeburna organisationer och vara kyrka framför allt”, sa han då i P4 Värmland.
      Esbjörn Hagberg säger vidare i tidningen Fokus: ”Man kan väl säga att det finns två rörelser just nu i kyrkan. Den ena är en tydlig kongregationalistisk rörelse: Varje församling väljer självständigt vad de ska göra och som biskop har man egentligen väldigt lite att säga till om. – Å andra sidan har vi också en rörelse där kyrkan alltmer på sina håll framstår som en koncern. Det är inte minst medierna som driver fram den linjen: Ärkebiskopen är den som talar för hela Svenska kyrkan och ärkebiskopens röst är den enda auktoritativa som finns – om inte ärkebiskopen säger något på Twitter inom de närmaste tjugo minuterna så har Svenska kyrkan inte sagt någonting. Sedan kan hur många biskopar eller hur många medlemmar som helst ha yttrat sig.” Slutsatsen är en brännhet kritik, riktad in i Svenska kyrkans själva hjärta. Kyrkan börjar att tappa bort sig, är budskapet.
      Efter det bestialiska mordet på den franske prästen Jacques Hamel tidigare i år startade tre präster i Svenska kyrkan gruppen Mitt kors som fick stor spridning på Facebook. Det föranledde kyrkans kommunikationschef Gunnar Sjöberg att kritisera det hela med budskapet: ”Att bära kors känns uppviglande och okristligt i de motsättningar som redan råder.” Hur kan frågan om korset vara så infekterad att hela Svenska kyrkan sätts i gungning?
      är En ängslig, anpasslig och politiserad kyrka det vi som fortfarande är medlemmar i Svenska kyrkan vill ha? Jag tror inte att flertalet av oss vill det. Någon har uttryckt det så här: Förr gick folk ur Svenska kyrkan för att man inte var troende, nu går folk ur kyrkan för att man är troende.
      Karlstads stift har fått en ny biskop. Jag önskar Sören Dalevi all framgång i sin framtida gärning. Vilket reellt inflytande över sitt stift vår nye biskop kommer att ha, lär väl Dalevi själv få erfara så småningom.
      Biskop Dalevi är också husse till Cavalier King Charles spanieln Svante, som säkert kommer att kunna ge vår nye biskop inspiration till många uppbyggliga och tänkvärda predikningar.
      Julen står för dörren och är en härlig högtid som lyser upp i vintermörkret men som många upplever också innebär en uppsjö av måsten. Låt oss inte heller glömma att vi firar vår jul till minne av Jesu Kristi födelse.
      God Jul!

      Kulpennan

      pontus
      Det här ägde rum på den tekniska urtiden, således under epoken före datorernas maktövertagande. Den 21-årige Anton Ivarson hade på nyåret fått ett eftertraktat vikariat som biträdande kulturredaktör på Gävleposten. Det rörde sig till en början mestadels om korrekturläsning, och ingenting anmärkningsvärt störde den trygga vardagslunken. Men lugnet visade som så ofta sin inneboende bedräglighet…
      Tidigt en morgon blev Anton inkallad till Frej Ivarson, far till Anton och tillika tidningens chefredaktör. Det var en luttrad herre med ansenligt bukomfång och ett välansat skägg kompletterat med mustasch och polisonger. Som inslag i chefens komplexa personlighet fäste sig hans redaktion vid de plötsligt insättande men lika snabbt övergående vredesutbrotten.
      – Sitt, sa fader Ivarson som om sonen varit en hund. Det stör dig inte att jag röker den ena cigaretten efter den andra?
      – Inte det ringaste, det gör ju pappa hemma också, sa sonen, ty på den här tiden rökte snart sagt alla, överallt och mest för jämnan. Själv bolmade Anton på pipa, dock inte vid det här tillfället.
      – Nikotinet har som du säkert märkt en lugnande effekt på autonoma nervsystemet, fortsatte fader Ivarson. Men till saken: jag läste din recension av Hälsinge Regementes Musikkårs tattoo på Gävle teater i söndags. Och jag får ju säja att jag läste med en allt större häpnad.
      – Pappas omdömen fyller mej som alltid med respekt och instämmande, sa Anton med sonlig vördnad. Kanske att jag var en aning alltför elak mot det två trumpetarna. Bastuban lät som en av hamnens bogserbåtar.
      – Där kan det säkert vara befogat med en viss kritik, sa fader Ivarsson inuti sitt rökmoln. På det hela taget fann jag dina omdömen anmärkningsvärda på gränsen till det osannolika. Jag tänker då närmaste på den intressanta omständigheten att konserten aldrig ägde rum! Ingen blåsorkester från regementet infann sig på teatern. Det som eventuellt försiggick där skedde utan musik. Förstår du vad din hårt prövade far försöker förklara: konserten var inställd!?
      – Märkligt, mumlade sonen, enligt annonsen i förrgår skulle blåsorkestern konsertera två timmer på teatern med början klockan tretton noll noll.
      – Den uteblivna konserten har sin legitima förklaring, fortsatte fader Ivarson. Dirigenten befann sig vid just den här tidpunkten på sin sons bröllop. Så vad gjorde du i stället för att masa dig till teatern och ta reda på hur det förhöll sig med konserten?
      – Jag fick plötsliga besvär med en hörntand och måste i all hast besöka min tandläkare. Hörntanden hade jag i fickan. Tandläkaren satte den på plats men berättade också något ganska omtumlande. Som pappa vet brukar man inom tandvården framhålla värdet av tandtråden som ett osvikligt verktyg för att hålla rent och snyggt mellan tänderna. Nu visar amerikanska rön att så inte är fallet. Den omhuldade tråden sägs vara till ingen som helst nytta.
      Chefredaktören drog ett nytt halsbloss.
      – Då vill jag föreslå att man i stället använder tråden för att till exempel hålla efter mögel mellan tårna. Men åter till regemetsmusiken. Regementsöversten ringde mej nyss och formligen öste sarkasmer över dina utgjutelser. Andra har hört av sig med liknande synpunkter. Vi kommer att få lida en hel del smälek från den övriga pressen. Försåvitt…
      – Försåvitt? upprepade sonen bävande.
      – Försåvitt vi inte vänder din blunder till något utvecklingsbart, sa hans far vars ögon plötsligt glittrade okynnigt bakom läsglasögonen.
      – Jag har nämligen en ide’, fortsatte chefredaktören och riktade ett rökmoln mot taklampan. Jag avskedar dig här och nu som biträdande kulturredaktör men tillsvidareanställer dig i samma andetag som tidningens kåsör och pellejöns. Haha! Din tummelplats blir en spalt på förströelsesidan med ett alster varje lördag. Egentligen har du redan presterat ditt första kåseri i form av recensionen av konserten som aldrig ägt rum. Observera att första april råkar infalla nästa vecka, den dag då seriösa och till vardags sanningssökande redaktörer tillåter sig att bland allt det allvarliga stoffet smyga in ett litet spratt. Vi lanserar så att säga ett permanent aprilskämt, året om. Vad säger du om det, din drummel?
      – Jag saknar ord…
      – Det hoppas jag verkligen att du inte gör, bullrade chefredaktören godlynt. Som ditt nästa kåseri vill jag se ett fylligt reportage från Bönans Båtklubb, som fyller femtio år nästa lördag. Glöm inte intervjua gubbarna på klubbens ”ljugarbänk. Lycka till!
      En vecka senare publicerades Antons första alster under signaturen Kulpennan.

      Judith-Maria blev Värmlands Lucia 2016

      lucia
      Judith-Maria Schunnesson från Hammarö är Värmlands Lucia 2016. Det står klart efter att Karlstads-Tidningens läsare röstat fram henne som vinnare.
      – Det är fantastiskt, vi var fem värdiga kandidater och jag trodde faktiskt inte att jag skulle vinna, säger hon.
      Foto: HP SKKOGLUND