Senaste tidningen från KT
  • Prenumerera

    1. 4 mån, 125 kr (ord pris 250 kr)
      12 mån, 603 kr
    2. Loading ...
    • Nu görs segelbåtarna vårfina i Sörvikshamnen

      sorvikshamnen

      Isarna har sedan länge spruckit, och båtsäsongen glider allt närmre. I Sörvikshamnen på Hammarö gör sig Skoghalls båtsällskap redo för att lätta ankar. I de två mastskjulen ligger sammanlagt ett 80-tal master som väntar på att föras upp.
      – Att sätta masten är det besvärligaste, säger Kjell Persson, som sitter i Hamnkommittén.
      Foto: TIM STERNER

      Här är riskerna för miljö och människor

      Kaffehuset i Inre hamn, flygplatsen och Oljehamnen. Det är några av de verksamheter som länsstyrelsen och räddningstjänsten betecknar som farlig verksamhet.
      Det beror antingen på att den innehåller farliga kemikalier eller för att många människor riskerar att drabbas om någon olyckas skulle hända.

      Nästa nummer av KT kommer den 2 maj

      Nästa torsdag infaller den 1 maj, på en helg. Därför kommer KT i stället ut på fredag den 2 maj. Trevlig helgdag önskar redaktionen!

      Betala rätt skuld först – hyra och el viktigast

      Obetalda trafikförsäkringar kan stå dig dyrt – mycket dyrt. Och det är en av de vanligaste skuldsättningsorsakerna som budget- och skuldrådgivarna på Karlstads kommun ser.
      – Vi har haft sökanden med miljonbelopp i obetalda trafikförsäkringsavgifter. De bara tickar på, säger Ingvor Fahlén, budget -och skuldrådgivare.

      Gillar att göra skillnad med majblommorna

      Majblommor har i över 100 år brukat vara ett lika självklart vårtecken som vitsippor. På Kronoparksskolan träffar vi Houchiar Palanijafi, Anna Henriksson, Ida Ström och Wilma Esbron. Fyra entusiaster som här berättar varför man engagerar sig.

      CGC har försett Karlstads invånare med stil i 90 år

      Det var 1924 som Carl-Gustaf Carlsson slog upp portarna för Carl G. Carlsson på Kungsgatan 20. Genom åren har profilen breddats och butiken blivit större. Sedan 1951 är den etablerad på Drottninggatan som CGC. Numera under ledning av grundarens sonson med samma namn och dennes syster Gunilla Hammar.

      Stadsbiblioteket utsett till världsetta – på facebook

      Nyligen framgick det av analysverktyget Meltwater Likealyzer att Karlstads stadsbibliotek är det bibliotek som är bäst på facebook. Inte bara i Värmland och i Sverige, utan i hela världen. Anna Eriksson, IT-bibliotekarie, gläds åt resultatet.
      – Det känns jättekul. Helt fantastiskt.

      Stark början för Spicy Hot i Karlstad

      I mitten av mars öppnade asiatiska restaurangkedjan Spicy Hot nytt i Karlstad. Sedan dess har personalen hållit sig varma. Bara någon månad efter starten har de etablerat en stabil kundbas, och nya tillkommer ständigt.

      Två mästerverk i det lilla formatet

      Böckerna är så tjocka nuförtiden! Denna gång ska jag prata om två ganska tunna böcker.
      I Lomjansguten berättar värmlänningen Lars Andersson om ett märkligt öde. Gräsmarkspojken Per Jönsson Lumiainen föddes i ett torpställe i Värmlands finnskog i början av 1800-talet. Om honom står det i kyrkböckerna att han var en utfattig fältmusikant och drinkare och lite senare att han slagit sin hustru och varnats av sockenstämman därför.
      Kring denne speleman väver Lars Andersson en fantastisk väv där skytteln går mellan de omvridnas skog och alla ställen där denne Per Jönsson Lumiainen levt och spelat.
      I de omvridnas skog vilar han sig på vägen hem. Där finns hans ansikte inhugget i stammen på ett träd. Ett ansikte som han hatar och förgäves försöker hacka sönder medan han febrigt minns sitt liv.
      Det är sju år sedan han sist var hemma i Gräsmarks finnbygder. Han hade ännu en gång dragit norröver till sågverken, järnvägsbyggena och stadshotellen, där älvarnas timmer flyter tjockt som grädde mot havet och grovjobbat med sina spelmanshänder men också spelat fiol och undervisat. Pengarna som trillat in hade han supit upp.
      Skytteln går vidare till barndomen och torpet där han växte upp och tidigt visade sin talang. Han spelade nästan tidigare än han pratade. Hans läromästare var Metbäcken och Halteguten, mytomspunna spelemän, och informatorn Barkenbom som lärde honom läsa noter i Arvika. För att slippa ta över torpet tog han en kort tid tjänst som fältmusiker men dragbasun var inte hans instrument. Det var med fiolen han drog till Kristiania där han fick lektioner av självaste Ole Bull och levde livet bland Kristianiabohemerna. En hjärtesorg och rastlösheten drog honom dock snart tillbaka till Gräsmark.
      Varpen i väven är alla de myter och legender som format honom, alla de människoöden han mött och som Lars Andersson berättar om på sitt vidunderligt vackra språk. Som när han spelat på kvällen och månen gjort sig blekt osynlig, eller senare i livet när han parkerade sig vindstilla i kvällningen och pirkade och knäppte, nynnade och sjöng medan lilldottern lyssnade. Han fick så småningom en stor familj som måste försörjas och där den saktmodiga hustrun fick dra det tyngsta lasset.
      När Kejsaren var gudomlig är Julie Otsukas andra bok på svenska. Den förra, flerfaldigt prisade Vi kom över havet, handlar om de unga japanskor, som kom till USA i början av förra seklet för att gifta sig med japanska lantarbetare. De hade lockats av retuscherade porträtt av sina blivande män och blivit grymt besvikna när de möttes av de kärlekskranka gamlingarna vid ankomsten.
      När Kejsaren var gudomlig handlar om den evakuering som drabbade deras ättlingar i USA efter attacken på Pearl Harbor. Japanerna fördes till koncentrationsläger i ett ökenlikt Utah.
      Otsuka berättar osentimentalt, och mycket fint översatt, om de drygt tre åren som flickan, pojken och mamman tillbringade i lägret. Vi får inte ens veta deras namn. Pappan hölls internerad i ett annat läger. När kriget är slut återvänder han som en bruten man till den väntande familjen. Just osentimentaliteten gör berättelsen så gripande och stark och så tänkvärd i dessa tider.

      Har du verkligen ett personligt varumärke?

      Jag har jobbat med kommersiella varumärken i många år, dels genom att bygga dem, öka deras kännedom och även förflyttat dem till önskad position och anser mig ha god kännedom om varumärkesbyggande.
      I takt med att sociala medier fått en allt större roll i våra liv har jag även kommit i kontakt med fler och fler som pratar om personliga varumärken och att det är väldigt viktigt att vårda det. Vilket känns lite märkligt eftersom jag inte alls tror att så många av oss behöver fundera speciellt mycket över sitt personliga varumärke, över hur vårt värde påverkas av vad vi skriver på exempelvis Facebook.
      Eftersom de flesta av oss faktiskt inte har några personliga varumärken!
      Ytterst få svenskar kan prata om ett personligt varumärke. Björn Borg kan, Börje Salming också, och Efva Attling och helt klart kan Zlatan göra det. Personer vars namn är mer kända än själva personen bakom, oftast kända och starkt förknippade med en sak.
      Men merparten av oss har inte ett personligt varumärke, och framför allt inte alla de experter som pratar om hur viktigt det är och som mer än gärna, mot betalning, talar om för oss hur vi ska vårda våra varumärken.
      Experten själv är oftast tämligen okänd (så starkt är dennes varumärke), och saknar erfarenhet av att bygga varumärken.
      Så betyder det här att de så kallade ”experterna” är charlataner som bara vill tjäna pengar på oss? Nej, absolut inte. De har bara gjort det lite för enkelt för sig själva.
      Förr var en skomakare en skomakare och en smed var en smed. Men med dagens alla möjligheter för oss vanliga personer att publicera oss själva genom bloggar, Facebook, Twitter, Instagram med mer så har vi även givits en chans att positionera oss själva som mer än endast vårt yrke.
      Personligen vill jag gärna bli uppfattad som en bra pappa, god vän, sport- och reseintresserad, duktig på trender och som en modern kommunikatör. Inte allt samtidigt – men det mesta lite då och då.
      Ur ett filosofiskt perspektiv skulle man kunna säga att vi människor gått från att vara individer till divider – flera individer i en och samma person.
      Och den sammantagna uppfattningen av hur vi är som personer landar sedan i – vårt rykte.  Det är ryktet – inte vårt personliga varumärke – som alltid kommer hinna före oss till ett möte, som kommer hjälpa eller stjälpa vid nya affärer och framför allt är det vårt rykte som ska vårdas ömt. Och det har vi gjort i alla tider. Vissa av oss är bra på det, andra lite sämre. Den enda skillnaden är att det i dag finns många fler plattformar visa upp sig på.

      Därför är EU viktigt, värt att ta strid för

      För inte mer än 150 år sedan var Sverige ett kärvt land att leva i. Sverige var fattigare än Kongo, vi levde hälften så länge och barnadödligheten var tre gånger så hög som i det genomsnittliga u-landet.
      Om du bodde på landsbygden och hade otur med skörden så fick du blanda bark i brödet och livet i städerna var inte mycket bekvämare; år 1900 var det inte ovanligt att sju personer trängdes i enrumslägenheter. Under 1800-talet utvandrade 1,2 miljoner svenskar i hopp om en drägligare tillvaro, bland annat skildrat av Vilhelm Moberg.
      På samma grunder söker sig idag mindre privilegierade människor till Sverige.
      Under 1800-talets andra hälft genomfördes en rad liberala reformer samtidigt som vår demokrati tog sina första stapplande steg. Näringsfrihet infördes och den svenska handelspolitiken förändrades i grunden när tullarna sänktes eller togs bort genom handelstraktat med bland annat Storbritannien och Frankrike.
      Tack vare dessa reformer kunde vi åtnjuta 100 år av tillväxt, från 1870 till 1970. Sverige utvecklades från att ha varit ett av världens fattigaste länder till att bli ett av de allra rikaste och de fantastiska framgångarna möjliggjorde utbyggnaden av välfärdssamhället på 1950-talet. Befolkningen i Karlstad tiofaldigades, från cirka 5 000 invånare år 1870 till strax över 50 000 invånare 1970.
      Vårt välstånd har byggts upp av öppenhet, handel och samarbete. Vår ekonomi är integrerad med övriga världen och tiden då ensam är stark är sedan länge förbi. Ändå ser vi idag starka krafter, på både höger- och vänstersidan som vill begränsa eller helt ta bort exempelvis arbetskraftsinvandring och lämna EU. Detta vore naturligtvis förödande för Sverige och jag ska här försöka ge några exempel på varför EU är viktigt, värt att ta strid för.
      Handelsplatsen EU.  EU-kritikerna påpekar gärna att Sverige är en så kallad nettobetalare, vilket betyder att Sverige till skillnad mot många andra EU-länder betalar en högre avgift än vad vi får tillbaks i form av bidrag. Men innan vi kräver utträde av kostnadsskäl bör vi komma ihåg följande: Halva vår ekonomi består av export och av vår totala export utgör handeln med andra EU-länder cirka 70 procent. Sverige får tillbaka mångdubbelt mer i form av sysselsättning, skatter, konsumtion och möjligheter. Och på samma sätt som Sverige genom handel lyftes ur fattigdom kan vi nu genom frihandelsavtal hjälpa andra länder att utvecklas.
      Fredsprojektet EU. Sverige har inte befunnit sig i krig de senaste 200 åren men vi har bevittnat krigets fasor i vårt närområde. Efter andra världskriget sa vi aldrig mer och EU tog form. EU är idag världens främsta fredsorganisation. De som argumenterar för att FN redan fyller denna funktion bör påminnas om att i FN sitter också länder som Syrien och Iran, i säkerhetsrådet har de ständiga medlemmarna Ryssland och Kina vetorätt.
      Miljöorganisationen EU. De globala miljöproblemen kan vara det största hotet världen idag står inför. Sverige är i många avseenden en förebild men endast genom internationellt samarbete kan vi på allvar ställa om till en grönare värld. När Tyskland avvecklade kärnkraften fick den smutsiga kolen en renässans och Europa blev än mer beroende av rysk gas. Vi behöver en samordnad, gemensam energipolitik och endast i EU kan detta genomföras. Och sannolikt så har ingen gjort mer för miljön, landsbygden och djuren än Marit Paulsen.
      EU är på intet sätt fulländat. Vi behöver exempelvis avskaffa jordbruksstödet till förmån för handelsfrämjande åtgärder, forskning och innovation och många med mig irriteras över den ständigt pågående flyttcirkusen mellan Bryssel och Strasbourg. EU kan bli öppnare och många beslut bör flyttas ner till lokal nivå, till exempel frågan om vargjakt och lakritspipornas vara eller icke vara. Men dessa frågors skugga bör inte falla över hela EU och skymma det viktiga arbete som där utförs. Därför är EU-valet viktigt, därför bör alla rösta och därför behöver de personer vi skickar till Bryssel efter valet förstå värdet i EU. Inte motarbeta den bästa chans vi har att bygga en bättre värld.

      Här förbereder de för Rysslands största högtid

      ryska

      Påsken är den största högtiden i Ryssland. Den föregås av en lång fasta och under påsken ägnar man sig åt mat och dryck, lekar och processioner.
      – Påsken är större än julen. Under Sovjettiden var det emot den icke-troende propagandan så då fick man viska, säger Ludmila Kompaniet från Karlstad.
      Foto: LINN MALMÉN

      Bostadsbristen ökar när allt fler bor kvar

      Bostadsbristen i Karlstad är påtaglig. För varje central, mindre lägenhet som blir ledig finns det åtminstone 400 personer som gärna vill flytta in. De få gånger det finns någon ledig, vill säga.
      – Det sker ingen omflyttning. Och det cementeras allt mer, säger Mats Hedlund, koordinator för uthyrningsteamet på KBAB.

      Orrlekens omtvistade framtid är ännu oklar

      I höstas var detaljplanerna kring Orrleken och Orrholmsplan ute på samråd. Sedan dess har stadsbyggnadsförvaltningen börjat sammanställa de synpunkter som kommit in. Till sommaren hoppas de ha ett justerat planförslag klart.

      Veteraner räddar båtbusstrafik

      Christer Magnusson var med och drog igång båtbusstrafiken i Karlstad. Nu ser han till att den kan fortsätta – tillsammans med Kenneth Jansson som driver Båtservice.
      På måndagen undertecknades avtalet med Karlstads kommun.
      – Det här är ju ett skötebarn för mig, säger Magnusson.