När studenternas glada sång klingat av lämnar Kristina Kihlström sina 23 år som lärare bakom sig. På Tingvallagymnasiet i Karlstad har hon i mer än två decennier skolat nästa generations kockar och hotellvärdar. Nu väntar huset på landet och mer tid för barnbarnen när hon börjar livet som pensionär.
Foto: LINN MALMÉN
Karlstads kommun fick ett resultat på rekordnivå ifjol. Men tittar man på det underliggande resultatet gick kommunen egentligen med 24 miljoner kronor i förlust.
– Det är en följd av finanskrisen. Ökade arbetslöshet ger sämre skatteintäkter, säger kommunens ekonomidirektör, Lars Sätterberg.
Sommar brukar vara en tid för avkoppling. Men för våra husdjur kan den vara extra riskfylld. Veterinär Fredrik Kjaerstad listar de vanligaste farorna han brukar vara med om på Ulvsby Smådjursklinik.
På lördag är det premiär för Värmlandsoperans kafé utanför teaterns södra sida mot älven.
– Det är en gammal dröm som gått i uppfyllelse, säger Pernilla Eduard, marknadschef.
När Hammarö kommun nu vill skapa en småbåtshamn genom att släppa på älvens vatten vid Lunnaparken så ler Erik Engström på Larbergs gård igenkännande. För sex år sedan öppnade han vallarna mot Vänern och fick en fågelsjö.
Bokstavsbetyg, sifferbetyg, omdömen eller en sexgradig skala från A till F? Betygens vara eller icke vara är ett urgammalt debattämne och man kan undra om Sverige någonsin kommer i mål med ett system perfekt och rättvist för alla.
När examen nu står skrivet över hela Karlstad frågade vi s-politikern Håkan Holm Alteblad, Handelskammarens vd Annalena Hultman och förre skoldirektören Per Uppman: vilken betydelse har betygen haft för era liv och karriärer?
Det har utbildats lärare i Karlstad i 170 år, 50 studenter blev genom åren 1 700, ungefär. Olle Österling började på seminariet och slutade på universitetet och vet dess historia.
The Audience med Helen Mirren i huvudrollen är en av de mest omtalade pjäserna i Londons West End just nu. Men man behöver inte resa hela vägen dit för att se den. Man kan nämligen uppleva en direktsänd föreställning från London inne på Arenan i Karlstad ikväll.
Hotell Freden på Fredsgatan är på väg att förvandlas till åtta lägenheter med hyresrätt. I projektet ingår även inglasade balkonger och nya uteplatser.
Nu är det sista rycket innan skolavslutningen och dags att planera sommarens utflykter. På Värmlands Museum är det ingen brist på aktiviteter och man kan man välja och vraka bland olika evenemang.
Under veckan som gick lämnade 250 elever från Mörmoskolan sina skolbänkar för att samla in pengar till UNICEF. Tillsammans deltog de i operation dagsverke och tog sig an extrajobb för att tjäna en slant att skicka till barn i Nepal som inte har råd att gå i skolan.
Vi har haft ett av- och påförhållande under ett par år nu, jag och min cykelhjälm. Jag köpte den när jag köpte min cykel och tänkte att nu jädrar ska den vara på vid varje cykeltur och att det inte finns några ursäkter för att inte använda den.
Men det finns det. Min vanligaste? Det känns fånigt. Trots att jag inte tvingades ha cykelhjälm när jag var liten, ingen hade det då och lagen kom långt senare, så känner jag mig som ett litet överbeskyddat barn när hjälmen kommer på – fånig.
Hjälmanvändandet höll alltså bara i sig i någon vecka, och sedan hamnade den i garderoben. Och där har den legat fram tills nyligen. Jag har visserligen tittat på den då och då, men inte ägnat den så mycket tanke.
Ridning var något jag växte upp med och där kändes det aldrig löjligt med hjälm, och det gör det fortfarande inte. Att ha hjälm när jag sitter på hästryggen är en självklarhet, även om man bara ska skritta i skogen eller på ridbanan. Men i cykelsadeln känns det annorlunda.
För ett par veckor sedan kom jag och en kompis cyklande utför Kungsgatan i Haga och såg en samling människor stå på trottoaren runt en man som satt ner. Det visade sig att han cyklat och blivit påkörd. Det var blodigt.
Jag fick mig en tanke- ställare och nu har jag plockat fram hjälmen igen och börjat använda den. Jag känner mig fortfarande fånig, men jag tänker att det kanske går över och att det faktiskt är ännu mer fånigt att slå huvudet i asfalten och inte ha hjälmen på.
Så nu gör jag ett nytt försök och blir glad när jag ser andra vuxna med hjälm. Det är faktiskt ganska många. Eller så är det bara för att jag börjat lägga märke till dem nu.
När vi växte upp hade en av våra grannungar cykelhjälm. Det var en stor, rosa frigolitsak och jag minns när hon ramlade av cykeln, landade med knäna i backen, tappert borstade gruset ur skrubbsåren och sa:
– Tur att jag har cykelhjälm för nu slog jag mig inte.
Jag önskar innerligt att Sverker Olofsson, före detta programledare för konsumentprogrammet Plus, kunde göra comeback i tv-rutan. För aldrig har det väl varit så tidskrävande, svårt och frustrerande att vara kund/konsument som i dag. Det är i alla fall min personliga erfarenhet. På sistone har vi anlitat olika lokala hantverkare för att göra diverse mindre jobb i huset.
Görtrevliga gubbar allihop men kanske inte supereffektiva. Det ska hämtas verktyg, funderas, pratas i telefon och fikas, vilket gör att det till synes snabba jobbet inte alls går så snabbt som man räknat med. Men det viktiga är ju att resultatet blir bra, vilket det oftast blir, även om det aldrig blir helt perfekt. Alltid är det nån repa, nåt hål som hantverkaren tycker att vi kan leva med. ”Det går att måla över”.
Men sen kommer smällen och chocken: fakturan. Då visar det sig att den görtrevliga, värmländska hantverkaren inte bara tagit betalt för de timmar han faktiskt jobbat utan även för timmar när han inte ens varit på plats. Eller när han varit på plats men inte jobbat utan haft lunch/pratat i telefon i en halvtimme. Fast med rotavdraget så hamnar notan ändå ungefär på rätt summa, vilket inte ursäktar hantverkarens bedrägeri.
Allra värst var den lokala rörmokaren vi anlitade för några år sen. Han hade fläskat på med cirka 8 000 kronor för mycket. Jag hade som tur var skrivit upp alla hans timmar, betalade därefter och bad honom specificera resterande timmar. Han hörde aldrig av sig! Som kund gäller det att vara hemma när hantverkaren kommer, annars blir man lurad på pengar. Det är sorgligt att hantverkarna har förlorat sin yrkesheder.
Nyligen pajade även vår Electrolux-frys som köptes för sex år sen. Garantin gällde bara fem år, såklart. Görtrevlig servicetekniker dyker upp och konstaterar snabbt felet: plastfläkten var sönder. ”Det är mycket vanligt, hittills har vi bytt ut tre procent av fläktarna på den här modellen som sålts i 300 000 ex”. Det blir 9 000 frysar! Men trots att deras egen servicekille konstaterar att plastfläkten är undermålig tycker kvalitetsföretaget Electrolux att det är på sin plats att jag som kund ska betala notan på 2 628 kronor. Befängt!
Ett riktigt skitföretag som Sverker Olofsson skulle ha sagt innan han slängde deras frys i soptunnan! Och den fina tröjan jag köpte på Lindex till min dotter visade sig ha ett hål när jag kom hem. Ska man orka lämna den i retur eller sy själv? Problemet är bara att jag inte kan laga hål! Nej, hädanefter ska jag konsumera så lite som möjligt. Det blir billigast så. Dessutom vill jag inte lägga min tid och kraft på att reklamera varor och tjänster.
Det pågår ett politiskt sönderfall i Årjängs kommun. Forna politiska bundsförvanter står emot varandra och by ställs mot by.
Den politiska sakfrågan handlar om kommunens skolorganisation. Skolorna i Blomskog och Östervallskog läggs ned och med stor sannolikhet kommer även högstadieskolan i Töcksfors att få stryka på foten.
För utomstående är det svårt att veta om det är rätt eller fel att lägga ned skolorna i Blomskog och Östervallskog. Den frågan måste avgöras av kommunfullmäktige i Årjängs kommun. Det som oroar är att kommunen tycks lida en skriande brist på politiskt ledarskap.
I söndags genomfördes en folkomröstning om nedläggningen av de båda byskolorna. 60 procent av de röstande sade nej. Problemet för nejsidan är att valdeltagandet endast var 51 procent. Kommunledningen, med kommunalrådet Katarina Johannesson (c) i spetsen, gick snabbt ut och deklarerade att man inte tänkte följa folkomröstningsresultatet. Eftersom endast hälften av de röstberättigade deltog, så menar Johannesson att det egentligen bara var 30 procent som sade nej till nedläggningen. De som inte gick till valurnorna betraktar hon som ja-anhängare.
Det är onekligen ett innovativt sätt att resonera. Tänk om det resonemanget skulle drivas till sin spets. Mindre än hälften av de svenska väljarna röstar i EU-parlamentsvalen. Till vilket parti ska man räkna alla de röster som aldrig lades? Nästan ingen röstar i kyrkovalen. Det hindrar inte en massa centerpartister runt om i Sverige att glatt inta sina platser i kyrkoråden och fatta beslut om kyrkan på såväl riks- som stifts- och församlingsnivå.
Vi bör heller inte glömma bort att Årjäng alltid har ett lågt valdeltagande rentav bland de lägsta i Sverige. I kommunalvalet 2010 röstade endast 67 procent av kommunens invånare. Centern fick 25 procent av rösterna. Med Katarina Johannessons sätt att räkna fick centern egentligen bara drygt 16 procent, men det har ingen någonsin hört henne hävda.
Det politiska landskapet har ritats om efter de uppslitande striderna. Moderaterna har fallit i bitar. Det lokala partiet tillhör nejsidan, men ett antal av deras valda representanter i kommunen står trots detta på motsatt sida. Centern och folkpartiet har haft ett mycket gott samarbete under många år, men är nu bittra motståndare. Katarina Johannesson styr nu i praktiken med stöd av socialdemokraterna, som sedan 2010 är kommunens största parti.
Men konflikten har inte bara skapat svåra motsättningar mellan partierna, utan även mellan kommunens två delar Årjäng och Töcksfors. (Att folkpartiet har sitt starkaste stöd i Töcksfors har säkert även det haft en inverkan på motsättningarna.)
Årjäng, till vilket även Sillerud räknas, är betydligt större än Töcksfors. Samtidigt är det Töcksfors som under senare år har stått för expansionen. Sedan 2000 har invånarantalet i Töcksmarks församling ökat med hela 20 procent! De många nya köpcentren i Töcksfors har fått det lilla samhället att blomstra. För den som kommer utifrån, inte minst från Norge, är det Töcksfors, inte Årjäng, som är målet.
Men intrycket man som utomstående kan få är att kommunledningen inte är helt nöjd med detta. På något vis har man svårt att glädja sig över expansionen i Töcksfors, eftersom den inte motsvaras av ett liknande uppsving i centralorten. Den gamla rivaliteten mellan de båda kommundelarna lever uppenbarligen kvar 40 år efter kommunsammanslagningen.
I Töcksfors var det för övrigt 67 procent av de röstande som sade nej till skolnedläggningen. Det är nog inte så märkligt att töcksforsborna känner att ingen lyssnar till dem.
I hela Töcksfors pastorat bor 2700 personer. Det är inte mycket, men faktiskt mer än vad kommuner som Sorsele och Bjurholm har. De sistnämnda kommunerna är avfolkningsbygder, medan Töcksfors är expansivt. Kanske töcksforsborna borde hota kommunledningen med att man vill återskapa Töcksmarks kommun?
Varje onsdag under sommarsäsongen, ända sedan 1980-talet, åker Cykelfrämjandets Karlstadskrets på tur. Fikakorgarna är packade och dåligt väder stoppar dem inte, det styr bara slutmålet. Vi följde med på en upptäcktsfärd.