Senaste tidningen från KT
  • Prenumerera

    1. Prenumerera på Karlstads Tidningen

    2. Autogiro, 54 kr/mån
      4 mån, 266 kr
      6 mån, 376 kr
      12 mån, 640 kr
    3. Loading ...
    • Måstematcher väntar för Crusaders damer

      Crusaders

      Med halva säsongen avklarad har Carlstad Crusaders damer nu sina viktigaste matcher framför sig. De behöver vinna två av tre matcher för att ta sig till slutspel.
      – Vi har två av de tuffaste lagen kvar att möta, säger rutinerade linebackern Ida Handel.
      Foto: HELENA DAHLGREN

      Sofie får sprutor mot sin pollenallergi

      Sofie Wadelius har varit pollenallergisk sedan hon var liten. Nu går hon på sin andra omgång allergivaccination och hoppas på att få må bättre under vår och sommar.
      – Jag vill kunna vara ute lite mer så jag kan tävla och träna, säger Sofie som är aktiv i IF Göta.
      I Värmland kan den som är allergisk mot gräs, björk, kvalster, pälsdjur, bi eller geting få vaccination mot sin allergi.
      – Om man behandlar med vanligt läkemedel och det inte hjälper kan det bli aktuellt med vaccination, säger Taivo Kipper, överläkare på Lungmedicinmottagningen på Centralsjukhuset.
      På Astma och allergiföreningen i Mellansverige där Värmland ingår skulle man vilja se att fler allergiker fick möjligheten att vaccinera sig.
      – Jag tror att de flesta allergiker som har besvär av sin allergi skulle ta behandlingen om de fick erbjudande om den, säger Ingalill Bjöörn, ordförande i föreningen.

      Ett annat liv som doftöverkänslig

      I dag, torsdag, infaller parfymfria dagen i Norden. Det är ett sätt att uppmärksamma alla doftöverkänsliga. En av de drabbade är Ingvor Näsmyr som tacksamt ser fram emot den här dagen.

      Inga planer öppna Lövnäs vårdcentral

      I dagsläget finns det inga planer på att öppna Lövnäs vårdcentral. Men något beslut om att mottagningen ska stängas för gott har heller inte tagits.
      – Kanske till hösten att den frågan kommer upp, säger Anders Olsson, verksamhetschef för Skoghall-Lövnäs vårdcentral.

      Alsters herrgård vill lära fler om Fröding

      Huvudpersonen är densamma, historien och platsen också. Men besökarna vid Alsters herrgård fortsätter att intresseras av Frödings liv och texter.
      – Vi har samma samhällsproblem idag som Fröding skrev om för 150 år sedan, det gör honom ständigt aktuell, säger Per-Olov Byh, intendent på Alsters herrgård.

      Björnen på Rud flyttas

      Denna vecka stannar vi till på Rud i serien Konst i Karlstad. Där pryds kyrkogården av några verk. Ett annat av dem, björnen vid centrum, ska snart flyttas.

      De är på jakt efter värmländska idéer

      Pernilla Samuelsson är projektledare på Ung idé Värmland som nu turnerar runt i länet för att hitta nya värmländska entreprenörer. Under torsdagen har turen kommit till Karlstad och Hammarö, när turnén stannar till där.

      Översvämningskydd invigt

      I går invigdes det nya översvämningsskyddet vid Våghusbron som ska skydda Karlstad mot en översvämning i Vänern.
      – Nu kan vi sätta stopp om Vänern blir för hög och skydda Inre hamn mot översvämning, säger Henrik Lander (C) ordförande i teknik och fastighetsnämnden.

      Politiker kommer inte till dialogmöte

      Bildningsförvaltningen på Hammarö föreslås spara drygt 14,6 miljoner kronor under 2017. Inför att de politiska besluten ska tas har Lärarförbundet bjudit in politiker och Hammaröbor till ett dialogmöte som nu blivit inställt. Orsak: Den politiska majoriteten kommer inte till mötet.

      Isak fick drömjobbet

      I ett år ska Isak Olsson från Karlstad arbeta med det han tycker allra bäst om. Han har nämligen fått drömjobbet som grafiker i seglingstävlingen Americas Cup.
      – Som seglingsintresserad filmare är det här den bästa kombinationen någonsin, säger Isak.

      Punktinsatser och återställare skapar inte bättre skolresultat

      Utspelen i skolpolitiken duggar tätt. Det senaste i raden är moderaternas utspel om att låta staten gripa in och ta över skolor som inte håller måttet. Det är svårt att förstå att de inte i stället går på Liberalernas linje; att ta konsekvensen av den misslyckade kommunaliseringen och förstatliga huvudmannaskapet för skolan, inte som ett hot utan som ett löfte.
      Redan tidigare har riksdagens största oppositionsparti aviserat att de vill ta ett steg tillbaka och åter göra alla de praktiska gymnasieprogrammen högskoleförberedande. Aldrig förr har väl riksdagens största partier varit så nära varandra i en för samhället så viktig fråga. Förslagen ovan är tyvärr illa genomtänkta och fragmentariska.
      Att trycket på de praktiska gymnasieprogrammen minskat, beror knappast på att många fler elever är så mycket mer studiemotiverade. Istället är problemet att praktiska yrken och hantverkskunskap under många år tappat status i Sverige. Märkligt, eftersom just dessa utbildningar är de som ofta leder till arbetstillfällen och många nya småföretag.
      Det verkar finnas någon oförklarlig uppfattning om att det endast är akademiska studier som räknas som framgång. Att elever som efter 9 år i grundskolan är trötta på teoretiska studier men både intresserade och duktiga i praktiska ämnen ska tvingas plugga för att bli högskoleförberedda är ineffektivt och leder inte till högre studieresultat. Det vet vi för vi har prövat receptet förut.
      Fram till 2011 var de praktiska programmen studieförberedande. Det var inte bra då och det kommer inte att lösa problemen nu. Ska de yrkesförberedande programmen göras mer attraktiva och locka elever behöver vi alla börja med att värdesätta de praktiska jobben och yrkeskunskap. Det kommer att behövas skickliga snickare, svetsare, rörmokare, bilmekaniker, med mera, även i framtiden.
      I många av våra grannländer har man en helt annan tradition av utbildning i samarbete med näringsliv och högre grad av delaktighet från de som faktiskt utövar praktiska yrken. Flera sådana möjligheter öppnades under föregående mandatperiod.
      Det var klokt och det är allt för tidigt att ge upp. Att ta till återställare i form av mer likriktade gymnasieprogram vore att gå på socialdemokraternas linje, att i praktiken förlänga grundskolan med tre år för många redan skoltrötta elever. Finns det någon enda som verkligen tror att det höjer skolresultaten?
      Självklart ska man vara tydlig med att inga dörrar stängs till den akademiska världen om man väljer ett praktiskt program. Men gör det då istället genom ett generöst Komvux och genom att erbjuda kompletterande studier för de ungdomar som efter avslutad praktisk utbildning ändå vill gå vidare på en akademisk bana. Det sker i praktiken redan i dag.

      Glad, ledsen eller tummen upp

      De skrivs i sms, på facebook, instagram, snapchat och kik.
      Inte som ord, men som symboler. Det mest vanliga är de där gula runda figurerna som är glada, ledsna eller rädda. De kallas Emojis.
      De flesta av er har säkert full koll, men jag hör till skaran med medelmåttig kunskap.
      Jag använder dem varje dag, men har förstått att jag kanske inte använder dem på rätt sätt, eller ännu värre, inte riktigt förstått vad de har för betydelse. Jag gjorde nyss ett test på nätet och fick endast 13 rätt av 20 möjliga. Dåligt, men ändå fler rätt än många andra enligt testets statistik.
      Denna krönika är för mig och för dig som är noviser. Ni andra som är emoijis-proffs säger jag hej då till ;-)
      :-) Emojin slog igenom i Sverige någon gång under 2012. Det var året som många av oss skaffade en smart telefon. Själva ordet Emoji kommer från japan och dök upp i slutet av 90-talet.
      Först ut var den så kallade smilis, som uppfanns 1982 av en man som heter Scott Fahlman. Han skrev i ett mail ”Jag föreslår att den följande teckensekvensen betecknar ett skämt :-)
      Efter det spred sig smilisarna och lade grunden till dagens Emojis. Och idag 2016 finns det över 800 olika symboler som vi kan välja mellan. Emoji utsågs 2015 till årets ord. Men vad betyder egentligen alla emojis? Den lilla, gula gubben smyger sig in överrallt. Vi förmedlar ständigt våra känslor genom dessa små bilder. Hur många ”gilla tummar” har du själv lagt ut på facebook, bara idag? Jag läste en artikel i DN om att den gråtskrattande- emojin användes hela 6.6 miljarder gånger förra året.
      6.6 miljarder! Kuriosa: Edvard Munch är en av få som fått en egen emoji.
      A-KKrönika
      Själv har jag blandat dessa symboler vilt. Jag skickar ständigt röda hjärtan till både nära, kära och ytligt bekanta. En morgon i förra veckan hörde jag på radion att det diskuterades vad som var ok och inte gällande hjärtan. Då fick jag klart för mig, att röda hjärtan ska man inte skicka till (som i mitt fall) kill-kompisar, utan då ska man välja andra färger på hjärtat, så att det inte ska missförstås.
      Nu har jag skickat röda hjärtan till både släkt, barn, sambo, och kompisar, helt utan inbördes värdering. Ett rött hjärta för mig betyder så mycket. Allt från” Älskar dig”, till, ”jag är glad att du är min vän”, eller ”tänker på dig i din svåra stund” Om det nu mot förmodan har uppfattats som att jag stöter på min mamma, eller mina manliga vänner, så må det vara hänt. Jag kommer fortsätta med mina röda hjärtan, så det så!

      Flockbildning

      Flockbildning

      Föreställ dej en helt vanlig stadsgata med ett helt vanligt övergångsställe för gångtrafikanter. Där stod jag en vårdag och väntade på grönt ljus. (Det ses ju som en favör att bli överkörd i beskydd av ’grön gubbe’ eftersom skulden då kan läggas på bilisten).
      Medan jag väntade rörde sig människor på ivriga fötter åt vardera hållet längs trottoaren, alla föreföll starkt försenade. Ändå flöt de två strömmarna smidigt och utan störningar förbi varandra. Här bör också nämnas att vi fortfarande befann oss i förkylningstiden. Det väckte därför ingen uppmärksamhet när kvinnan med barnvagn tog fram en pappersnäsduk och snöt sig.
      Sedan fortsatte hon framåt – men tvärstannar plötsligt…
      Inte nog med det! Hon vänder ansiktet mot skyn och blir stående orörlig, stirrande uppåt, hållande sig hårt i barnvagnen…
      Vad kan ha hänt? Har en outhärdlig tanke plötsligt fallit henne in? Blev plånboken med hela barnbidraget kvarglömd i COOP:s kassa? Lider kvinnan av inkontinens? Eller står vi inför ett fall av akut totalförlamning?!
      Men nu började det hända saker.
      Där kom en äldre herre i grått skägg, rysk pälsmössa och långrock med pälskrage. Han förflyttade sig varsamt ett steg i taget, noga med att inte gå i vägen för någon. Framme vid barnvagnen stannade han, såg forskande på kvinnan och följde sedan hennes blick…
      Nu har vi således två som står och spanar uppefter husväggen. En tredje ansluter sig, sedan ytterligare några… Ty så förefaller det vara: om fler än två (2) personer ser uppmärksamt i en viss riktning kommer andra snart att se åt samma håll. Människan är helt enkelt så beskaffad.
      På balkongen två trappor upp stod en kvinna i förkläde med håret tillrufsat av vinden. Hon höll ett badlakan utbrett mellan händerna, lutade sig ut över balkongräcket och ropade förargat.
      – Vad tittar ni på? Har ni inte sett en kvinna som hänger upp tvätt förr?
      Under tiden hade alltfler sällat sig till den stirrande gruppen. Vi bevittnar ett vackert exempel på vad en psykolog skulle beteckna som tillblivelsen av ett aggregat. Det vill säga en samling individer som tillfälligt hålls samman av något slag av gemensamt intresse eller mål, t.ex. en gatumusikant eller två kolliderande rollatorer. I vårt fall bestod den sammanhållande faktorn av något så grundläggande mänskligt som nyfikenhet.
      De flesta hade inte tid att stanna, men knappt någon passerade utan att rikta blicken upp mot kvinnan på balkongen. Så snart deras uppmärksamhet lämnat trottoaren uppstod naturligtvis en del kollisioner. Rop av smärta hördes, arga ord utväxlades. Någon tappar sin matvarupåse som spricker. En annan tar sig åt kinden som fått en törn. Flera snavar över en tax i utkanten av aggregatet; taxen i sin tur biter ifrån genom att nafsa till närmast tillgängliga smalben…
      – Du ska väl inte trampa på hunden, skäller taxens husse. Se upp hur du går!
      – ’Såg upp’ var precis det jag gjorde, svarar snavaren.
      Kvinnan med tvätten betraktade häpen hur skocken växte nedanför balkongen, alla med vita vinteransikten vända upp mot henne. Hon höll fram ett plagg och ropade med bitande ironi.
      – Pass på, nu hänger jag upp makens morgonrock i grön flanell! Han har en i grått också, men den får ni inte se idag…
      I aggregatet framträdde nu plötsligt en ettrig liten herre i jägarhatt och med en mustasch så tunn att den kunde ha varit ritad med tuschpenna. Mannen föreföll eldfängd på gränsen till självantändning, och den tanken slog mig att han nog hade kunnat bli en svårbesegrad coach för Tre Kronor…
      Bredbent och med överkroppen kraftigt fälld bakåt riktade mannen en serie hårda puckar upp mot kvinnan med tvätten:
      – Hon däroppe! Kan hon inte hänga sin privata tvätt på husets torkvind eller var tusan som helst men inte offentligt inför allt folket. Hon blockerar ju hela trottoaren för oss som har annat att uträtta än att stå och glo på en grå morgonrock av flanell! Eller om den nu var grön…
      Med detta sagt tog han upp jägarhatten, som fallit av, snubblade på taxen och marscherade sedan iväg, taktfast som till mullret av en krigisk virveltrumma.
      Men medlemmarna av vårt aggregat befann sig nu inbegripna i förvirrade samtal med varandra:
      – Vad gör alla människor här?
      – Fråga inte mej!
      – Vad stirrar folk på?
      – Ja, den som det visste!
      – Tänker hon kasta sig ner från balkongen däroppe eller..?!
      I detta förtätade ögonblick kom någon på tanken att vända sig till själva upphovet till aggregatet, således kvinnan med barnvagnen.
      – Vet du vad som har hänt??
      – Ingenting såvitt jag vet, svarade kvinnan. Utom att jag snöt mej och fick näsblod. Tänk att det trodde jag fortfarande var tillåtet i Sverige! Bästa sättet att få stopp på en näsblödning är som bekant att ställa sej alldeles stilla med näsan i vädret. Min farmor lärde mej knepet. Så det är vad jag gjorde. Vad alla de andra gör här vet jag inte…
      Några minuter senare var blödningen stillad, hopen upplöst och dess medlemmar hastigt skingrade. Gångtrafiken flöt åter obehindrad, och livet gick vidare som om alls ingenting hänt.
      Själv kom jag äntligen över gatan.

      Investerar 45 miljoner i nytt krematorium

      kremering4_420929

      Antalet kremationer inom Karlstads stift ökar och det befintliga krematoriet ligger idag på gränsen för vad det klarar av. Därför har pastoratet nu ansökt om att få bygga ett nytt krematorium som ska mer än fördubbla kapaciteten och dessutom göra verksamheten mer miljövänlig.
      Foto: ANNA TJÄDER

      De hjälper föräldrarna för barnens bästa

      Fyra dagar i veckan är Rädda Barnens föräldratelefon öppen. Hit kan föräldrar vända sig med alla möjliga frågor om sina barn.
      – Vi tror att trygga föräldrar ger trygga barn, säger Anna Jönsson, verksamhetsutvecklare för Rädda barnen, region Väst.